Så stor är vattenkraftens outnyttjade potential

Nu vill Vattenfall effektivisera sina vattenkraftverk för att få ut mer el.

Det finns ännu mer otyglad energi i våra vattendrag att ta till vara. Men det hela är kontroversiellt.

Vattenfall har meddelat att fyra kraftstationer i norr, där vattenkraftverk redan finns, nu ska byggas om så att produktionen ökar rejält. 720 megawatt tillförs, det motsvarar ungefär nio procent av Vattenfalls totala vattenkraftsproduktion. Som jämförelse tillverkar en normalstor atomreaktor cirka 1 000 megawatt.

Men utbyggnaden kan få en och annan att fundera. Vilka gömda energiresurser finns i våra vattendrag?

Roger Östberg, senior rådgivare med inriktning på vattenkraft på Energimyndigheten, berättar att det finns en potential att öka effekten i vattenkraften med runt 20 procent genom effektiviseringsåtgärder, som de som Vattenfall nu planerar.

– Det är inte en fördubbling, men en möjlighet att ta vara på kraften i vattnet bättre, säger Roger Östberg.

Lämpligast att effektivisera

Det är den vägen som pekats ut som den lämpligaste av myndigheterna för att få ut mer av vattenkraften.

– Samhällsekonomiskt är det mest kostnadseffektivt att göra detta i de vattendrag som redan har påverkats, säger Johan Kling, chef för vattenresursförvaltningen på Havs- och vattenmyndigheten.

Förutom Vattenfalls planerade ombyggnad pågår också liknande projekt på andra håll, som i Skellefteån, berättar han.

Men det finns också vattendrag som är orörda. I dag finns fyra så kallade nationalälvar som sparades då vattenkraften byggdes ut för 50-60 år sedan. Torne älv, Kalixälven, Pite älv och Vindelälven fredades av lagstiftning. Enligt Roger Östberg på Energimyndigheten skulle en utbyggnad av nationalälvarna ge cirka 14 terawattimmar till de totalt 65 terawattimmar som vattenkraften ger per år. En ökning med nära 20 procent.

När det gäller kärnkraft har en hel del heliga kor slaktats, och frågan är om de fredade älvarna kommer att gå samma öde till mötes. Statliga Vattenfall bedyrar att det inte finns några andra planer än just effektiviseringarna av de befintliga kraftverken.

Sedan älvarna fredades har detta haft ett brett stöd. Varken Roger Östberg på Energimyndigheten eller Richard Löwall, ordförande i föreningen Älvräddarna, tror att de fredade älvarna är i fara.

– Vi behöver våra nationalälvar. Vi har ett så sargat älvsystem, och Östersjön behöver älvarna. Jag tror att man är medveten om det, säger han.

Slakta heliga kor

Fast Dag Avango, professor i historia vid Luleås tekniska universitet, och inriktad på vattenkraftens historia, är inte lika säker på att vi kommer låta bli nationalälvarna i framtiden.

– Risken finns där. Det finns redan röster för det, som talar om att slakta heliga kor, säger han.

Han berättar om striderna då älvarna byggdes ut. Särskilt stark var oppositionen för Vindelälvens bevarande.

– Markägarna vägrade samarbeta, och motståndet växte. Till slut gick Evert Taube in i striden och skrev visan om Änglamarken. Då valde man att stoppa utbyggnaden.

Konflikter om vind

I dag rör konflikterna med lokalbefolkningen och markägare inte främst vattenkraften, utan vindkraften. Dag Avango tycker att man kan se likheter med 60-talets strider om älvutbyggnaden.

– Markanvändningskonflikter uppstår alltid. Det som händer nu är att vindkraften kommer att växa när energibehovet är jättestort. Det kommer att öka konflikterna och spänningarna, särskilt i norr.

Nu handlar det om nya målkonflikter då mycket el behövs för klimatomställningen.

– Vi får miljöpåverkan av nya energislag, samtidigt som avsikten är att hantera ett annat miljöproblem. Det behövs en prioritering, säger Dag Avango.