Så växer svenskarnas pensionsmiljarder

Av: 

TT

Publicerad:
Uppdaterad:

AP-fonderna

Under pandemin har 1 600 miljarder av svenskarnas pensionspengar hanterats från förvaltarnas köksbord.

AP-fondernas avkastning fick extra skjuts av aktieköp under vårens ras.

Kristin Magnusson Bernard, vd på Första AP-fonden.
Foto: Peter Phillips
Kristin Magnusson Bernard, vd på Första AP-fonden.

Första AP-fondens Kristin Magnusson Bernard är nöjd:

– Vi inte bara höll skutan flytande, vi gjorde det med stora förändringar och levererade på alla tre delarna i vårt uppdrag: avkastning, hållbarhet och kostnadseffektivitet.

Det pensionskapital som finns i AP-fonderna växte under förra året. För första, tredje och fjärde AP-fonden blev avkastningen närmare 10 procent. Andra AP-fondens avkastning landade på 3,5 procent.

"Omtumlande år"

I var och en av de fyra buffertfonderna finns omkring 400 miljarder kronor och i samtliga växte kapitalet under förra året.

– Det var ett väldigt omtumlande år på sätt och vis, i många faser under året. Jag är supernöjd med hur vi landade i slutänden, säger Niklas Ekvall, vd på Fjärde AP-fonden.

AP-fonderna har mandat att agera med ett långsiktigt perspektiv och har relativt stor frihet när det gäller placeringar och risktagande.

– Vi har förutsättningar att kunna agera, både bära risk och ha likviditet, under turbulenta tider. Vi försöker alltid utifrån vårt uppdrag hitta bästa balansen mellan risk och avkastning, säger Niklas Ekvall.

Foto: Fredrik Sandberg/TT
AP-fonderna står för en förhållandevis liten del av pengarna i pensionssystemet. Merparten kommer från löntagarna och arbetsgivarna. Arkivbild

Köpte i dippen

Till exempel ökade både Första och Fjärde AP-fonderna innehavet i aktier efter den djupa börsnedgången i början av pandemin.

– Under våren när det var som mest dramatiskt gick aktierna ned väldigt snabbt och då såg vi det som en möjlighet att öka aktierisken för att prissättningen plötsligt var mycket mer attraktiv, säger Kristin Magnusson Bernard.

Men hon konstaterar att det krävdes en del mod och noggranna överväganden då marknaden i viss mån fortfarande såg ut att vara lite i fritt fall.

– Men vi såg förutsättningarna för att situationen skulle vända och det visade sig vara helt korrekt, säger Kristin Magnusson Bernard.

"Visat robusthet"

Att pensionskapitalet är uppdelat på ett antal olika fonder med samma mandat att agera tror Niklas Ekvall har fördelar, jämfört med ännu större pensionsfonder.

– Vi är stora fonder men inte så stora att vi har problem att agera i marknaden, säger Niklas Ekvall.

Riskspridning är en annan faktor då de olika fonderna löser sin uppgift på lite olika sätt.

– Utfallet förra året visar att det här systemet fungerar bra. Jag tycker också att hela inkomstpensionssystemet har visat på en robusthet, säger Niklas Ekvall.

Utmanande framtid

Som stor ägare i många bolag försöker AP-fonderna göra sitt för att påverka bolagen. Det sker bland annat genom deltagande i valberedningar och att ha en nära dialog med ledningen.

– Vi är väldigt aktiva i ägarstyrningsarbetet och även där tänker vi långsiktigt och försöker arbeta med bolag för att de ska bli starkare och bättre, säger Niklas Magnusson.

Arbetet med hållbarhetsfrågor och koldioxidavtrycket har också intensifierats allt mer senaste året. Nya mer ambitiösa mål har ställts upp för att uppnå netto noll-avtryck.

Men hur blir det då framåt? Den kraftiga återhämtningen på börsen under slutet av förra året väntas fortsätta, men i en betydligt lugnare takt i år.

Lågränteläget spås bestå under en lång tid framöver och det är en av de faktorer som bidrar till att sätta press på fonderna i arbetet med att nå avkastningsmålen.

– Vi ser det som en utmaning att ha lika hög avkastning nästkommande tio år som vi har haft de senaste tio åren som har varit väldigt bra, säger Niklas Ekvall.

Publicerad: