”Jag fick hotbrev hem i brevlådan”

Anne har jobbat som lapplisa i 30 år

En p-bot på vindrutan kan få många att se rött och parkeringsvakten är en utsatt budbärare.

Anne är en av trotjänarna inom yrket.

Hon har hon hållit koll på parkerade bilar i snart 30 år.

– Jag hade bara tänkt jobba med det till min son började skolan för jag var rädd att han skulle bli retad av dom andra barnen om dom fick veta vad jag jobbade med.

Så blev det inte. Sonens kompisar tyckte snarare att det var coolt att Anne var parkeringsvakt, och åren tickade på.

– Vi får inte så mycket skit som man kan tro, säger hon när arga felparkerare kommer på tal.

Blev slagen och sparkad på

Men en del incidenter har det ändå blivit genom åren.

– Det har inträffat några allvarliga händelser där jag har polisanmält personen i fråga. En tjej slog till mig i ansiktet när jag skulle upplysa henne om att det var stoppförbud där hon hade ställt sig.

– Och en man slog av mig kepsen och sparkade mig på benet när jag påpekade att han saknade parkeringsbiljett. Det är aldrig okej att bli slagen eller hotad och det är verkligen inget någon ska behöva stå ut med.

”Viktigt att prata med kollegorna”

Efter såna händelser är det viktigt att få ventilera vad som hänt, säger hon.

– Det är skönast att prata av sig med en kollega som vet hur det kan vara. Det är mycket bättre än en psykolog. Vi har väldigt bra sammanhållning på jobbet och vädrar om det har hänt något jobbigt.

Har du aldrig blivit arg själv när någon brusat upp mot dig?

– Det har väl hänt någon enstaka gång efter jag lugnt och sansat förklarat varför någon fått böter och personen ändå har protesterat om och om igen.

Att behålla lugnet är annars inga problem, tycker Anne, som trivs bra med yrkesvalet.

Men trots att hon egentligen inte känner sig speciellt utsatt på arbetsplatsen så har det funnits tillfällen då hon råkat ut för anonyma personers agg.

– Jag ställde upp med namn och bild i en tidning en gång och berättade om mitt jobb, då fick jag hotbrev hem i brevlådan.