Skuldsaneraren: ”Ofta är man rätt långt nere i skiten”
Sista utvägen – så funkar det
Uppdaterad 2023-01-09 | Publicerad 2023-01-06
När ingen ljusning finns och privatekonomin är helt körd är det lätt att sticka huvudet i sanden.
Men det är viktigt att söka hjälp.
– Att försöka glömma hjälper dig inte. Ofta är man rätt långt nere i skiten och du behöver prata med någon, säger Per-Olof Lindh, chef för Skuldsaneringsenheten på Kronofogden.
Svenskarna blir allt mer skuldsatta. Särskilt utsatta är kvinnor över 45, som jämfört med män i samma ålder oftare har skulder hos Kronofogden. Anledningen tros bland annat vara att uppslitande livshändelser, som skilsmässor, slår hårdare mot kvinnor än män ekonomiskt.
Samtidigt pekar siffror från myndigheten att de unga med skulder fått allt större skuldbelopp. Även i den här åldersgruppen, 18–25 år, sticker kvinnor ut. För även om unga män står för 73 procent av det totala skuldbeloppet i gruppen så är det bland de unga kvinnorna som ökningen är störst.
För vissa går det så långt att ingen annan utväg finns än att ansöka om skuldsanering.
– Det är något du söker när du är ganska kraftigt skuldsatt, även om själva beloppet inte spelar så stor roll. Du ska inte kunna betala av dina skulder under överskådlig framtid, vilket kan vara individuellt men det brukar handla om mellan 7–8 och 15 år, säger Per-Olof Lindh, enhetschef för Skuldsaneringsenheten på Kronofogden.
”Ska ha gjort egna försök”
För den som vill bli aktuell för skuldsanering gäller också att man inte har begått någon ekonomisk brottslighet i anslutning till skuldsättningen.
– Man kan heller inte ha varit ute och shoppat hejvilt precis innan utan du ska ha gjort egna försök med dina fordringsägare, säger Per-Olof Lindh.
För den som inte ser någon annan utväg än skuldsanering så är det första rekommenderade steget att ta kontakt med en budget- och skuldrådgivare, som finns i varje kommun. Den kan bistå med hjälp med ansökan till Kronofogden, som sedan gör en utredning om den ansökandes privatekonomi.
– Innan vi fattar ett slutgiltigt beslut låter vi också fordringsägare yttra sig, eftersom det är skulder till dem som kommer skrivas av, säger Per-Olof Lindh.
7–8 miljarder kronor varje år
Får man en skuldsanering beviljad inleds en skuldperiod på fem år, även om betalningstakten kan vara snabbare än så.
– Man räknar sedan på hur mycket man kan betala varje månad. Det gör man med existensminimum som ett förbehåll, resten ska betalas.
Villkoret gör att det i 30 procent av fallen inte görs någon månadsbetalning alls, eftersom medlen redan ligger under gränsen för existensminimum – vilket år 2022 ligger på 5 158 kronor plus boendekostnader.
Efter fem år skrivs återstående skulder av om betalningsplanen har följts.
– Det är borgenären, fordringsägaren, som får skriva av skulden. De får stå för kalaset. Varje år skrivs det av skulder för 7–8 miljarder kronor. För vår del är det viktiga att vara partsneutrala mellan aktörerna. För den som lånat ut pengar behöver inte ha varit vidlyftiga i sin kreditgivning, de kan ha gjort helt rätt bedömning för ett antal år sedan men så har saker och ting förändrats, säger Per-Olof Lindh.
En stadig ökning
Gällande det allt mer skuldsatta folket, visar det sig även i statistiken för skuldsanering? Svaret är både ja och nej, berättar Per-Olof Lindh.
– Från 2012 till 2021 så har det varit en väldigt stadig ökning av ansökningar. Men under 2022 har det gått ner något. Men för att sätta nedgången i kontext så hade vi år 2015 12 000 ansökningar och nu 2022 har vi knappt 30 000 ansökningar.
Vad beror den stadiga ökningen på?
– Det har blivit mer känt och lättare att ansöka, men inte lättare att få.
”Ett tabu i Sverige”
Någon effekt av pandemin och den senaste tidens inflation har man ännu inte sett på Kronofogden gällande just ansökningar om skuldsanering.
– Men det vi kan se på myndigheten är att antalet betalningsförelägganden, det första stadiet där man fastställer skulder, och antalet konkurser har ökat.
Kommer skuldsaneringar släpande i efterhand på konkurser och förelägganden?
– Så är det normalt sett. Historiskt brukar man prata om att skuldsaneringar ökar först 1,5–2 år efter att en lågkonjunktur påbörjats. Men i takt med snabbare ansökningsprocesser förväntar vi oss en viss ökning snart, men inte så stor.
Slutligen, vad ska man tänka på om man tror sig behöva skuldsanering?
– Fundera på om det är rätt väg, läs på kring villkoren. Det andra är att prata med någon. Sitter man i en såhär svår ekonomisk sits är man ofta rätt långt ner i skiten och man behöver hjälp. Ofta pratar vi inte om privatekonomi i Sverige, det är ett tabu. Men prata med en anhörig eller skuldrådgivare, du behöver prata om det här. Du behöver hjälp och att sticka huvudet i sanden kommer inte lösa problemen, säger Per-Olof Lindh.
