Thedéen tror inte på pristak för mat

helskärm

Det franska försöket att hejda prislyft på basvaror i matbutikerna med politiska påtryckningar är inte rätt väg att gå för att få bukt på inflationen, enligt riksbankschefen Erik Thedéen.

Den typen av ingrepp i den fria prissättningen brukar slå fel, varnar han.

– Erfarenheten av den här typen av priskontroller, pristak eller prisstopp är relativt dålig skulle jag vilja säga. Jag vet inte exakt hur Frankrike har utformat det där, men det är inget vi på Riksbanken ser som en väg ut ur inflationsproblemen, säger Erik Thedéen till TT.

”Ganska negativa erfarenheter”

Han känner inte till om det pågår någon politisk diskussion i Sverige om att ta rygg på den franska regeringens initiativ.

– Men det finns ganska negativa erfarenheter av det här. Det kan bli kortsiktiga stopp (i prishöjningarna), men det påverkar inte inflationsutvecklingen i någon större utsträckning på medellång sikt, säger han.

Uttalandet görs i samband med ett tal av Thedéen på Västsvenska handelskammaren i Göteborg, där han bekräftar att Riksbanken siktar på att höja styrräntan med 25-50 punkter (0,25-0,50 procentenheter) i april.

Han ser inte förra veckans SCB-rättelse av BNP-siffran för fjärde kvartalet i fjol – en höjning till minus 0,2 från tidigare minus 0,9 procent – som ett tecken på att svensk ekonomi egentligen tål mer räntehöjningar än så.

– Jag ser inte att den revideringen var kopplad till våra räntehöjningar. Det är en av flera siffror vi får analysera. Men vi är inte där ännu. Vi har ju möte i april, säger han.

Oväntat höga inflationssiffror

Det har sedan den senaste räntehöjningen i februari även kommit oväntat höga siffror när det gäller den underliggande inflationen från Sverige, EU och USA. Detta har fått en del bedömare att börja spekulera i ännu större räntehöjningar än de som ligger i korten.

Men Thedéen ser än så länge ingen anledning att öppna dörren för en så kallad trippelhöjning på 75 punkter. En topp för styrräntan på 3,33 procent (i praktiken 3,25 eller 3,50 procent) är fortfarande det som gäller.

– Vi kan få siffror som går åt andra hållet om tre veckor, så det är därför vi vill ta den här tiden att samla in data till beslutet och inte signalera åt ena eller det andra under resans gång. Då tror jag det kan bli ganska fel, säger han till journalister på plats i Göteborg.

I sitt anförande beskriver Thedéen hur inflationsproblemet i Sverige är utbrett i ekonomin. I den varukorg som SCB använder för att beräkna svensk inflation lyfter priserna just nu med över 4 procent i årstakt för mer än 85 procent av varorna.

– Det här är en mycket bred uppgång av inflationen och det är det som är oroande, säger Thedéen.

”Det här är genuint svårt”

Enligt Thedéen kan inflationen – enligt Riksbankens beräkningar – ha fallit ned till inflationsmålet redan vid årsskiftet 2023-2024. Räknar man bort energipriserna kan målet var uppnått något halvår senare.

Men han påminner om alla stora prognosmissar när det gäller inflationen som har gjorts i närtid.

– Det här är genuint svårt, säger han om att göra inflationsprognoser.

Hushållens höga skuldsättning i kombination med en stor andel rörliga räntor i Sverige gör den svenska ekonomin mer känslig för räntehöjningar än de flesta andra västländer, enligt Thedéen.

Han hoppas att den pågående utredningen på finansdepartementet – om hur man ska göra det billigare för hushåll som har rörlig ränta, men som vill byta till fast ränta – ska utmynna i ett reglering av hur bankerna tar betalt för att byta löptid på lånet.

Han hoppas även att den kris vi nu går igenom gör att fler hushåll väljer att försäkra sig mot snabba räntelyft i framtiden genom att välja längre löptider på bolån i stället för rörlig ränta.