Thedéen tackade ja på studs

En ny riksbankschef innebär automatiskt frågor om hur penningpolitiken kommer att påverkas. Men Erik Thedéen lägger locket på och förseglar det rejält.

Först efter årsskiftet kommer det att visa sig vilken fågel den då nytillträdde riksbankschefen ska liknas vid. Är han rentav en hök som står för en stramare policy med högre räntor? Vissa marknadsaktörer tycks tro det.

Själv gav Erik Thedéen inga ledtrådar vid pressträffen i Riksbanken svarta granitklädda hus vid Brunkebergstorg i Stockholms hjärta. Den mest upprepade frasen blev ”ingen kommentar, det där rör penningpolitik”. Tills vidare är han utåt chef för Finansinspektionen och inget annat.

Efteråt träffade TT honom – utan att komma längre än kollegorna om hans avsikter som en landets mest mäktiga personer.

Ingen tvekan

På torsdagen höll Riksbanksfullmäktige en hearing med Erik Thedéen. Full enighet rådde om att erbjuda posten.

Du tackade omedelbart ja till det här jobbet – varför?

– Jag har ju en lång bakgrund från den finansiella sektorn, från beslutsfattande i staten i olika organisationer och jag har både jobbat på Riksbanken och följt Riksbanken nära. Det är ett väldigt spännande, ansvarsfullt och kul jobb att få.

Ingen aspekt som fick dig att tveka?

– Inte som fick mig att tveka, men det finns förstås en massa funderingar på hur det här jobbet ska bli. Men de håller jag rätt mycket för mig själv.

Vad är din erfarenhet av räntepolitik?

– Jag jobbade på Riksbanken och höll på med räntepolitik. Jag har följt Riksbanken som analytiker och från olika positioner i stort sett hela mitt yrkesliv.

Moderat bakgrund

Din politiska bakgrund som moderat statssekreterare – vad har den haft för betydelse?

– Enligt Riksbanksfullmäktiges ordförande (Susanne Eberstein, S) har det ingen betydelse och jag delar hennes uppfattning. Jag har nu varit tjänsteman på Finansinspektionen under drygt sex år och det var över sju år sedan jag lämnade som statssekreterare.

Är du med i Moderaterna i dag?

– Det är jag inte. Jag gick ur precis när jag slutade (2014) som statssekreterare.

Hur kommer medborgarna att märka skillnaden mellan dig och Stefan Ingves?

– Det tror jag att vi ska fråga medborgarna om, eller de som följer oss, om sex månader. Det är väldigt svårt för mig att värdera mig jämfört med Stefan Ingves. Sedan är det viktigt att komma ihåg att riksbanksbeslut fattas av en direktion, så man ska inte överdriva skiftet av chefskap.

Fel prognoser

När det gäller prognoser, är det över huvud taget möjligt att göra spådomar om inflationen med något slags säkerhet?

– Det är klart att det går. Ibland blir de rätt, ibland fel. Jag anser mer generellt om prognoser att man måste göra det där hantverket för att förstå var man är någonstans och hur det kan gå. Då har man något att förhålla sig till när världen förändras.

För en bred allmänhet är det nog tvära kast nu (om hur inflationen utvecklas).

– Så är det ju. Världen förändras väldigt snabbt och det har inte så mycket med prognoser att göra. Om vi får ett förfärligt krig där Ryssland invaderar Ukraina, snabbt stigande energipriser, en pandemi som slår ut delar av distributionskedjorna – om det inte skulle förändra prognoser då vore det något riktigt konstigt.

Tidigare kritiker

Finns det några åsikter som du måste ompröva som avgående FI-chef och tillträdande riksbankschef?

– Jag går inte runt och byter uppfattningar för att jag byter jobb. De ligger fast och när jag ändrar mig är det inte för att jag byter jobb och får ny kunskap.

Du har tidigare kritiserat Riksbankens stödköp av statsobligationer (för att hålla nere ränteläget). Vad tycker du i dag?

– Vi (Finansinspektionen) har uttryckt att vi tycker att de skulle avvecklas något snabbare än vad Riksbanken hade kommunicerat. Det vi skrev i vår stabilitetsrapport står jag fast vid. Vad jag kommer att tycka om dessa tillgångsköp och balansräkningen när jag tillträder, kommer jag att tag ställning till då.

Ser risker

Hur ser du risken för kombinationen snabbt fallande fastighetspriser och snabbt stigande räntor?

– Det är en risk som vi måste beakta. Det finns definitivt en risk för ett sådant utfall. Men det finns många andra utfall också och den som (säger att den) vet hur det här ska gå, den ljuger skulle jag vilja säga. För det vet vi inte.

Fram till den 20 november är Erik Thedéen generaldirektör för Finansinspektionen. Den 1 januari tillträder han som ny riksbankschef.

Hans och direktionens första penningpolitiska beslut kommer i februari nästa år. Då får vi en fingervisning om vilken ornitologisk etikett som ska klistras på honom.