Börserna darrar efter ryska invasionen

helskärm

Världens börser och finansmarknader darrar. De europeiska storbörserna backade alla runt fyra procent efter den ryska invasionen i Ukraina.

Samtidigt steg oljepriset alltmer.

Torsdagen var blodröd på världens börser – i Asien var nedgångarna runt tre procent på flera av de större börserna. Dagens innan föll Wall Street på bred front efter tidiga signaler om att något var på gång i Ukraina.

Några timmar senare kom beskedet – president Putin har beordrat en invasion av Ukraina.

I Stockholm var börsfallet på eftermiddagen nere på fem procent, men kurserna hämtade sig något på slutet av dagen. Moskvabörsen var tidvis, efter ett inledande handelsstopp, ner närmare 50 procent innan en viss återhämtning skedde till cirka 30 procent minus.

– Nu tappar jag nog hoppet om att vi ska slippa en upprepning av pandemikraschen 2020. Det ser klart sämre ut nu, säger Peter Malmqvist, oberoende aktieanalytiker.

Rejäla nedgångar

Det kan bli fråga om rejäla nedgångar, tror han, och en oro som kommer att skaka marknaderna under den närmaste tiden. Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på storbanken SEB, ser också stora nedgångar på börserna framför sig.

– Helt klart får vi se nedgångar. Men ur ett strikt ekonomiskt perspektiv är det viktigaste vilka sanktioner som kommer nu, säger han.

Oljan steg 7-8 procent till närmare 105 dollar för ett fat Nordsjöolja, jämfört med onsdagen. Det är första gången sedan 2014 som oljepriset ligger över 100 dollar. Gaspriset på den nederländska börsen rusade 40 procent till omkring 125 euro per MWh, vilket kommer att driva upp elpriset.

Peter Malmqvist ser olje- och gaspriserna som nyckeln till vad som kommer att hända i ekonomin framöver. Om energipriserna stiger kommer det att påverka hela ekonomin negativt, och också sätta ännu mer fart på inflationen.

– Nu har inte heller centralbankerna något verktyg när räntorna är så låga, säger han.

Guldet upp

En klassisk tillflyktsort för pengarna i kristider är guldet – guldpriset steg som mest runt tre procent. Räntepapper är en annan säker hamn, vilket fick exempelvis den tioåriga amerikanska statsobligationen att falla. Även svenska marknadsräntor föll.

Samtidigt försvagades den svenska kronan med över 20 öre mot dollarn till 9:55 medan euron kostade 10:67. Rubeln tappade ytterligare i värde till rekordlåga nivåer mot dollarn medan kryptovalutan Bitcoin föll cirka sex procent.

Carl Hammer, analyschef vid SEB, säger att det ännu är för tidigt att förutspå en skenande utveckling på marknaderna. Men det riktigt stora orosmolnet är i så fall energimarknaderna.

– - Det är väldigt oklart hur de kommer att påverkas, med tanke på infrastrukturen från Ryssland in i Europa. Det är där den riktigt otäcka utvecklingen på marknaden kan ske, som vi bedömer det, säger han.

Utvecklingen får givetvis konsekvenser för gemene man.

– Med kraftigt stigande energipriser och en fallande krona påverkas drivmedelspriserna. De kan påverkas ganska dramatiskt de närmaste veckorna. Det återstår att se, säger Carl Hammer.

Mänsklig katastrof

Peter Malmqvist delar den bilden.

– Den ekonomiska oron transporteras via olje- och gaspriserna. Nu är det en fråga om vilka sanktioner som kommer, säger Peter Malmqvist.

Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB, konstaterar att kriser som krig är stora mänskliga katastrofer, men rent ekonomiskt så brukar konflikter bottna ganska snabbt. De har inte så jättestor inverkan långsiktigt på ekonomin.

– Men å andra sidan är det här en konflikt nära oss i Europa, och den kan påverka olja, gas och livsmedel här, säger han.

Europa är mycket beroende av rysk gas och även olja. Om sanktionerna sätts in där de verkligen påverkar för Ryssland så kommer de att göra ont även för Europa, konstaterar Peter Malmqvist.

– Om Europa tycker att det är värt att ta stryk med sanktioner mot olja och gas så kan det bli riktigt allvarligt, säger Peter Malmqvist.