Lurad av bedragare på 50 000
Publicerad 2013-08-02
Använde Nimas fyra sista siffror och adress i ett falskt pass
Allt som behövdes var personnumret. Med hjälp av Nimas fyra sista siffror och adress lyckades en bedragare låna över 50 000 kronor hos olika kreditföretag.
Bara fyra av tolv långivare kontrollerade hans identitet.
– Det här kan hända vem som helst, säger han till Aftonbladet.
I fredags låg en kreditupplysning i Nimas brevlåda. Eftersom han inte köpt någonting på nätet nyligen brydde han sig inte om att kontrollera vem som tagit ut den – och varför.
Tre dagar senare dök det första brevet från ett långivarföretag. Och de fortsatte komma. Tre dagar senare hade Nima samlat på sig skulder på över 50 000 kronor från tolv olika kreditbolag. Problemet var bara att han inte tagit ut enda lån själv.
– Jag ringde upp och pratade med allihopa. Jag frågade dem varför jag skulle låna hos dem, jag har ju redan min egen bank, säger Nima.
Allt fejkat i passet
Den person som använt sig av Nimas personnummer har också skickat in bilder på ett falskt pass som identitetshandling. Det enda som stämmer är personnumret och födelseorten. Allt annat är fejkat. Bilden föreställer någon annan, längden är mer än tio centimeter fel och underskriften är förfalskad.
Av de tolv långivare som skickat brev är det bara fyra som krävt en bekräftelse innan de fört över pengarna. Resten har nöjt sig med det förfalskade passet och fört över pengar till ett bankkonto som inte tillhör Nima.
– De som inte skickat en bekräftelse sade att de ringt upp och ställt kontrollerande frågor. Men vad ska de fråga då? De måste skicka en bekräftelse för att dubbelkolla det här, säger han.
Kapad identitet allt vanligare
Antalet bedrägerier har mer än tredubblats på tio år enligt brottsförebyggande rådet (Brå). De nätbaserade lurendrejerierna som står för majoriteten av de anmälda bedrägerierna som polisen tar emot. Enligt den utredning som Brå presenterade i fjol har polisen svårt att förebygga bedrägerierna och det enda som i nuläget hjälper är att informera om riskerna vid exempelvis näthandel.
Nima tror att bedragaren som använt hans personuppgifter kommit över dem då han handlat på internet. Men han menar att en stor del av ansvaret ligger hos långivarna.
–När jag pratar med dem säger de något i stil med "hur ska vi kunna vet att det inte är du?". Men då tycker inte jag att man ska låna ut pengar, om man inte kan veta alltså, säger han.
Nimas ärende är polisanmält och han tror att han slipper betala någon av de lån som bedragaren tagit i hans namn.
– Men jag har mått väldigt dåligt av det här. Dessutom kan det här hända andra. Kontrollerna måste bli bättre, säger Nima.
Går att upptäcka tidigt
Kreditgivaren är skyldig att kontrollera legitimation på låntagaren eller köparen. Det är dock svårt att skydda sig mot identitetsstölder av den här typen, berättar Anders Hugosson, vd för kreditupplysningsföretaget UC.
– Det kan svårt för kreditgivaren att genomskåda en förfalskning, säger han och fortsätter:
– Men i det här fallet är det en obehagligare situation. Det här är en mer avancerad brottslighet. Man kan inte skydda sig mot att någon förfalskar ens identitet.
Han berättar att det däremot finns tjänster som gör att det direkt skickas ett mejl eller ett sms när det görs en kreditupplysning.
– Då kommer det direkt och inte med den vanliga brevaviseringen efter några dagar.