Stämningen som kan stoppa lånebolagens reklam

Betaljätten ska upp i rätten: ”Var går gränsen?”

Rikard Rosell

Konsumentverket vill gå hårt åt lånebolag som bombarderar svenskar med reklam om dyra lån.

En pågående stämning mot betaljätten Qliro bedöms kunna få stora effekter om bolaget fälls i vår.

– Då har vi ett klart rättsläge och kan enklare fatta beslut mot andra kreditbolag, säger Ida Nyström, jurist och processråd vid myndigheten.

Aftonbladet har i en rad artiklar rapporterat om låne- och spelbolag som skickar ut sms-reklam till konsumenter. Det vill Konsumentverket stoppa.

Ett pågående ärende i Patent- och marknadsdomstolen kan ge Konsumentverket skarpare verktyg för att straffa bolag, som genom intensiv marknadsföring erbjuder snabblån och högkostnadskrediter till konsumenter.

Stämningen kan bli vägledande

Målet där betaltjänstföretaget Qliro stämts för att ha skickat omfattande, och vad myndigheten bedömer som missvisande, reklam för lån till kunder som använt företagets betaltjänstlösning vid köp på nätet kan bli vägledande framåt.

– Genom att det nu prövas kan vi som tillsynsmyndighet få lite mer klart för oss var gränsen för var måttfullhetskravet när det gäller marknadsföring av kredit går, säger Ida Nyström.

I stämningsansökan hänvisar Konsumentverket till sex stycken konsumentärenden för att styrka att Qliro agerat utanför marknadsföringslagen.

Ett av exemplen gäller en 27-årig konsument som under 2021 gjorde ett fakturaköp på kläder för 1 374 kronor genom Qliro. Enligt Konsumentverket satte det köpet igång en våg av riktad marknadsföring mot konsumenten. Det bolaget nu ville erbjuda var inte fakturaköp, utan lån.

Sammantaget fick konsumenten i det specifika fallet 17 direkt riktade erbjudanden om att låna pengar.

Mönstret går att följa i samtliga exempel som innefattas i stämningen mot Qliro. När konsumenten använder bolagets erbjudande om fakturaköp startar en direktriktad marknadsföring av privatlån.

Bolaget slutade med direktreklam

Konsumentverket inledde ett tillsynsärende i september 2021 efter att SvD granskat bolagets marknadsföring av lån. I samband med detta meddelade Qliro att bolaget avslutat all marknadsföring av privatlån via e-post och medgav även senare att mängden lånereklam bolaget skickat varit för omfattande.

Trots det valde myndigheten i maj 2022 att dra ärendet till domstol där en huvudförhandling är planerad att genomföras i april i år.

– Att de väljer att sluta är inget hinder för oss att fortsätta driva målet och vi behöver fortfarande praxis i frågan. Även om ett företag slutar med en viss marknadsföring som vi påpekat att vi tycker är otillbörlig så finns det inget som hindrar dem från att ta upp det när vi avslutat tillsynsärendet. Därför kan det vara bra att löpa linan ut, säger Ida Nyström.

Men det som ska avgöras i domstolen i vår gäller inte bara mängden reklam som Qliro skickat ut. Det handlar även om de budskap och påståenden den innehållit.

Frågan om innehåll i riktad marknadsföring av högkostnadskrediter, som brukar benämnas som ”snabblån”, är något som Aftonbladet tidigare har uppmärksammat i artiklar om lånereklam som personer som har eller haft ett spelmissbruk får i stor omfattning. Där ingår löften om utbetalning inom minuter och att lån ges även om en person har tidigare betalningsanmärkningar.

Redo att slå ner på de som bryter mot reglerna

Tidigare har Konsumentverkets generaldirektör Cecilia Tisell kallat den typen av direkt riktad marknadsföring för ”cynisk”, och uppgett att myndigheten är redo att slå ner hårt mot de bolag som använder sig av metoden.

När det gäller Qliro så hävdar Konsumentverket att påståenden som ”samla lån och få mer pengar i sommar”, ”säg hej då till dyra lån” och ”ett smart lån som ger pengar över”, innebär att företaget har framställt krediterna som lockande och som en bekymmersfri lösning på eventuella ekonomiska problem.

– Där är frågan om det är okej, eller om det måste vara mer neutralt i det som skrivs för att ligga inom gränsen, säger Ida Nyström.

Hon uppger att myndigheten genom att pröva Qliros påståenden och mängd kan öppna en dörr som kan ge skarpare verktyg för att gå på bolag som marknadsför än hårdare budskap och påståenden.

– Genom att gå på Qliro som vi bedömer bryter mot reglerna men som inte är lika aggressiva som en del andra bolag, så tänker vi att får vi rätt i det här, så är det uppenbart att andra definitivt strider mot måttfullhetskravet.

”Då har vi ett klart rättsläge”

Därför menar Ida Nyström att stämningen mot Qliro där huvudförhandling är planerad till två dagar i april kan förändra den gråzon som funnits i grunden.

– Om vi får bifall på det här då har vi ett klart rättsläge och kan enklare fatta beslut mot andra kreditbolag utan att gå till domstol.

Aftonbladet har sökt Qliro för en intervju och skickat skriftliga frågor. Bolaget svarar att de i dagsläget inte vill uttala sig och hänvisar till den pågående domstolsprocessen.