Riksbanken höjer styrräntan till 3,5 procent

Dubbelhöjer igen: ”Inflationen är för hög”

Uppdaterad 2023-04-27 | Publicerad 2023-04-26

Riksbanken höjer som väntat styrräntan med 0,5 procentenheter till 3,5 procent.

Samtidigt flaggar banken för ytterligare räntehöjningar framåt.

”Inflationen är fortfarande alldeles för hög”, skriver man i ett pressmeddelande.

Riksbanken höjer styrräntan med 0,5 procentenheter till 3,5 procent, precis som väntat. Myndigheter skriver i ett pressmeddelande att anledningen är en alldeles för hög inflation, samt en underliggande inflation som under 2023 blivit högre än väntat.

Med det menar myndigheten att om man räknar utan sjunkande energipriser så ligger inflationen på en högre nivå än vad man räknat med.

Enligt Riksbankens prognos kommer styrräntan att höjas ytterligare en gång i juni eller september, då med 0,25 procentenheter.

Då nås inflationsmålet

Målet för Riksbanken är att få ner inflationen till 2 procent, vilket man menar är en förutsättning för en god ekonomisk utveckling i Sverige. Den höga inflationen vi har nu drabbar särskilt hushåll med små marginaler, men även ekonomin i stort lider av den höga inflationen, skriver Riksbanken i pressmeddelandet.

Enligt Riksbankens prognos kommer inflationsmålet att nås i början av 2026 och då väntas styrräntan ligga på ungefär samma nivå som nu: 3,4 procent. Den väntas toppa på en 3,65 procent i snitt under både 2024 och 2025.

Erik Thedéen, riksbankschef, under onsdagens pressträff om höjda räntan.

Schism bland Riksbankens toppar: ”Första bakslaget”

Riksbanken var i sitt beslut inte enig. Förste vice riksbankschef Anna Breman och vice riksbankschef Martin Flodén reserverade sig mot beslutet och ville höja med 0,25 procentenheter i stället för 0,5.

Duon menade att de stabila inflationsförväntningarna, de måttliga löneökningarna och den svaga och nedreviderade prognosen för den inhemska efterfrågan gav fog för att gå långsammare fram med höjningar.

SEB:s erfarne ekonom Robert Bergqvist skriver på Twitter att detta innebär ett bakslag för riksbankschefen.

”Första bakslaget för RB-chefen Erik Thedéen när 40% av direktionen (inkl förste vice riksbankschef Breman) går emot honom”, skriver han bland annat.

Inga lägre räntor på bolån i sikte

Shoka Åhrman, sparekonom på SPP och Storebrand, menar att beskedet om höjningen var väntat.

– Önskvärt hade varit en höjning med 25 punkter. Vi har ännu inte fullt ut sett effekterna av tidigare höjningar, framför allt hos bolånetagarna och hos den hårt drabbade fastighetssektorn, säger hon i en kommentar.

Frida Bratt, sparekonom.

Nordnet sparekonom Frida Bratt är inne på samma linje:

– Problemet med penningpolitiska åtgärder är dock att effekten ofta kommer med en eftersläpning, vilket medfört en diskussion om risken att man tar i för mycket och att allt sedan kommer med en ketchupeffekt, säger hon.

Att räntan ska ligga kvar på ungefär samma nivå som nu fram till 2026 blir en signal för bolånetagare, menar hon.

– Med det kommunicerar man, tycker jag, att hushållen inte ska hoppas på lägre räntor i närtid.

”Straffar hushåll”

LO är kritiska till dagens besked från Riksbanken. De vill se en plan för när styrräntan kan sänkas.

– Riksbanken stirrar alltför enögt på inflationen och blundar för konsekvenserna för svensk ekonomi och arbetslöshet. Vad som behövs är i stället en plan för när räntorna ska sänkas, säger LO:s chefsekonom Laura Hartman i ett pressmeddelande.

– Riksbanken straffar hushåll helt i onödan. Riksbanken behöver en bättre egen omvärldsanalys. Direktionen leker följa John med andra centralbanker. De missar att Sverige ser annorlunda ut än många länder. Vi är högt belånade och har en stabil lönebildningsmodell, säger Laura Hartman.

Följ ämnen i artikeln