Myndighet: Svag konkurrens kan höja matpriser

helskärm

Det går inte att utesluta att en del av de höga matpriserna beror på dålig konkurrens, enligt Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten. Samtidigt efterlyser han större befogenheter för myndigheten.

Rikard Jermsten säger att den höga matprisinflationen, som i februari låg på 22 procent, kan förklaras av en rad saker. Kriget i Ukraina och torka under 2018 hör till några.

– Men vi kan inte utesluta att den del av prisökningen beror på en dålig konkurrenssituation och vi vill ta reda på om det är på det viset, säger han till TT efter ett möte med politikerna i finansutskottet.

Mycket hänt sen 2018

Konkurrensverket har nu ett extra öga på livsmedelsbranschen och genomför vad som beskrivs som en ”bred genomlysning”.

Under 2018 genomförde myndigheten en granskning av konkurrensen i livsmedelskedjan på uppdrag av regeringen och kom fram till att konkurrensen fungerade okej.

– Men mycket har hänt sedan dess, säger Rikard Jermsten.

TT: Inom vilket led ser du de största problemen?

– Det är för tidigt att säga att det rör sig om brist på konkurrens. Men man kan konstatera att grossistledet är högt koncentrerat.

Samtidigt är Konkurrensverkets verktyg för att komma åt hela branscher trubbiga, enligt Rikard Jermsten.

Lagstiftning på gång

– Vi har inga metoder för att ändra problem som är strukturella. Vi kan agera mot enskilda aktörer men inte mot strukturer. Vi skulle vilja det, men kan inte det i dag.

– Det finns lagstiftning av den karaktären i bland annat Storbritannien och Island och lagstiftning är på gång i övriga Norden. Jag kan konstatera att finansministern har gett uttryck för att titta på den här frågan.

Samtidigt vill Rikard Jermsten understryka att ett fåtal aktörer på en marknad inte behöver betyda dålig konkurrens.

– En hög koncentration, eller oligopol, behöver inte innebära dålig konkurrens, men det kan vara ett tecken på det, säger han.

Kritik mot arbetsgivaravgiften

Även Björn Hellman, vd för Livsmedelsföretagen, som representerar producenterna, var kallad till finansutskottet.

– Vi har många kostnadsökningar som vi inte rår över. Energikostnaderna har rusat och 90 procent av svensk livsmedelsproduktion sker i elområde 4, som haft oerhört höga priser, säger han.

Svensk Dagligvaruhandel, som företräder aktörerna inom dagligvaruhandeln, närvarade också på mötet.

– Det är problematiskt att arbetsgivaravgiften ska höjas igen. Våra medlemsföretag har många unga anställda i sina butiker och det här kommer lägga ytterligare en kostnadsbörda på dem, säger Martin Andersson, branschorganisationens näringspolitiska talesperson.

Sedan januari 2021 har arbetsgivaravgifterna för unga mellan 19-23 år varit sänkt till 19,73 procent. Den 1 april återgår avgiften till 31,42 procent.