Riksbankens manöverutrymme begränsas

helskärm

Antalet ledamöter i Riksbankens direktion ska ned till fem, enligt ett förslag till ny riksbankslag.

Lagen ska även ge riksdagen mer kontroll, bland annat när inflationsmålet formuleras och den väntas på marginalen begränsa Riksbankens manöverutrymme.

Det blir enligt lagförslaget ett tak på högst två mandatperioder för ledamöterna i Riksbankens direktion, vars antal ledamöter samtidigt ska minska från sex till fem.

Det skulle kunna innebära att vice riksbankschef Per Jansson varken får förnyat mandat eller behöver någon ersättare när hans mandat löper ut den 31 december i år.

Men det är ännu oklart när taket träder i kraft. Och det kommer dessutom vara okej för en ledamot som varit vice riksbankschef i två mandatperioder att därefter axla rollen som riksbankschef.

Omdebatterat förslag

Lagrådsremissen som nu lagts fram av regeringen bygger på ett omdebatterat förslag från Riksbankskommittén från 2019. Mycket handlar om att sätta redan etablerad praxis på pränt, då mycket har hänt sedan den gällande riksbankslagen kom i slutet av 1980-talet, enligt finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP).

Lagen ska tydliggöra var gränsen går mellan Riksbankens ansvar för så kallad finansiell stabilitet och när ansvaret ligger hos Finansinspektionen, Riksgälden och regeringen.

– Det har varit otydligt i nuvarande lag, säger Lindhagen.

Hon tillägger att det förslag som nu skickas till Lagrådet har justerats efter kritik från bland annat Riksbanken. Bland annat har man säkrat att Riksbanken även i nästa kris ska kunna ta till samma typ av akuta krisåtgärder som har vidtagits under pandemin.

– Till exempel har vi tagit bort kravet i kommitténs förslag kring att Riksbanken endast får handla med värdepapper på en reglerad marknad i penningpolitiskt syfte.

Godkänns av riksdagen

Förutsättningarna för den demokratiska granskningen av Riksbanken stärks i den nya lagen. Bland annat ska inflationsmålet som Riksbanken formulerar godkännas av riksdagen. Enligt Lindhagen handlar det om att säkerställa ett högt förtroende för penningpolitiken.

– Skälet till att det här ska passera riksdagen är att det här målet har så stor betydelse för samhällsekonomin. Då vill man ha den här förankringen, i demokratisk ordning, säger hon.

Det ska enligt lagförslaget även anges synnerliga skäl av Riksbanken för att motivera vissa krisåtgärder, exempelvis lånegarantier eller stödköp av bostads- eller företagsobligationer i kristider.

Men någon typ av överprövning riksdagen av Riksbankens beslut i krislägen är det inte frågan om.

– Jag vill betona att det är en självklarhet att vi ska ha en oberoende centralbank. Det är en viktig del i vår samhällsekonomi, säger Åsa Lindhagen.

"Från förhistorisk tid"

Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, välkomnar lagförslaget. Han tycker tiden är mogen för en översyn.

– Riksbankslagen, som den ser ut nu, är ju en dinosaurie som kommer från förhistorisk tid när världen såg helt annorlunda ut. Så det här är väldigt välkommet, att man tydliggör vad som är penningpolitik och vad som är finansiell stabilitet samt var Riksbankens ansvar slutar och Finansinspektionens och regeringens tar vid, säger han.

Nordea-ekonomen Torbjörn Isaksson bedömer i sin analys av förslaget att Riksbankens självständighet kommer att vara intakt med den nya lagen.

Framför sig ser Isaksson bara marginella förändringar i Riksbankens manöverutrymme jämfört med gällande lag och på det stora hela kommer det inte att märkas i penningpolitiken.