Här är lagarna som träder i kraft i sommar

helskärm

I sommar kommer det bland annat att bli lättare att byta efternamn, och åldersgräns för att köpa e-cigaretter.
Det eftersom en rad nya lagar träder i kraft den 1 juli.

Här är de viktigaste nya lagarna som börjar gälla den 1 juli:

Lättare att byta namn

Det kommer att bli bra mycket lättare att byta efternamn när den nya lagen om personnamn träder i kraft. Den innebär bland annat att:

• barn inte längre får ett efternamn automatiskt efter födsel eller adoption
• alla efternamn ska fås genom ansökan
• det ska finnas många möjliga efternamn att välja bland
• de vanligaste efternamnen ska kunna väljas av alla
• det ska gå att ha dubbla efternamn
• det ska bli enklare att byta namn och det ska gå att byta namn flera gånger.

Lumpen tillbaka

I början av mars beslutade regeringen att återinföra den allmänna värnplikten. Till skillnad från tidigare omfattar den även kvinnor. Redan den 1 juli kommer cirka 13 000 ungdomar födda 1999 och 2000 att kallas till mönstring.

LÄS OCKSÅ:

BÅDA SIDOR Är det rätt att tjejer och killar ska kunna tvingas att göra lumpen? Bästa argumenten – för och emot nya värnplikten

helskärm

Varningsmeddelanden till mobilen

Alla som befinner sig i ett område som drabbats av en olycka eller annan allvarlig händelse kommer att få varningsmeddelanden skickade på sms till sin mobiltelefon. Hittills har meddelandet endast kunnat skickas till fasta telefoner och mobilabonnenter som har en adress registrerad i området.

Åldersgräns för e-cigaretter

Det kommer att införas en 18-årsgräns för att köpa e-cigaretter. Dessutom ska tillverkare och importörer vara tvungna att göra en produktanmälan av de e-cigaretter och påfyllningsbehållare som de kommer att göra tillgängliga på den svenska marknaden.

Tillverkare och leverantörer blir ansvariga för att produkterna uppfyller kraven på innehåll och utformning samt att förpackningarna innehåller informationsblad, innehållsdeklaration och hälsovarning. Dessutom införs begränsningar för att göra reklam för e-cigaretter och påfyllningsbehållare.

Höjt tandvårdsbidrag

Ändringen innebär att även personer mellan 65 och 74 år får rätt till det högre allmänna tandvårdsbidraget på 300 kronor per år.

helskärm

Billigare att styra sin elförbrukning

Aktiva elanvändare som stämmer av sin elförbrukning timme för timme ska få elförbrukningen redovisad utan att behöva betala extra för det. Regeringen får också rätt att sätta upp vilka funktionskrav som ska finnas på elmätarna.

Säkrare elinstallationer

Den nya elsäkerhetslagen innebär bland annat att alla företag som gör elinstallationsarbete ska ha en auktoriserad elinstallatör. Företagen ska också ha ett program för egenkontroll som säkerställer att arbetet utförs på rätt sätt och av personer som kan jobbet.

Välja ”god man” för framtiden

Nu blir det möjligt att i förväg utse en person som i framtiden kan ta hand om ens personliga och ekonomiska angelägenheter – om du till exempel skulle bli sjuk eller råka ut för någon form av psykisk störning som gör att du inte kan fatta egna beslut.

Lättare att visselblåsa

Anställda inom vård, skola och omsorg i privat sektor får samma möjligheter som offentliganställda att larma om missförhållanden till media genom det så kallade meddelarskyddet.

Det innebär också att den som bedriver verksamheten inte får efterforska vem som har berättat om saker till media. Den som gör efterforskningar som strider mot lagen kan dömas för brott.

Hårdare straff för våldsbrott

Minimistraffet för bland annat grov misshandel, grovt olaga tvång, grovt olaga hot och grovt rån höjs. Minimistraffet för grov misshandel ändras från ett år i fängelse till ett år och sex månader. Minimistraffet för grovt olaga hot höjs från fängelse i sex månader till fängelse i nio månader.

Även straffet för könsstympning av kvinnor skärps, från fängelse i max fyra år till fängelse i lägst två år och högst sex år.

Större delaktighet för psykiatriskt tvångsvårdade

Patienter som har en allvarlig psykisk störning och vårdas mot sin vilja får mer att säga till om. Bland annat ska patienter inom den öppna tvångsvården så långt som möjligt kunna vara delaktiga i att utforma den samordnade vårdplanen.

Patientens inställning till insatserna som anges i den samordnade vårdplanen ska så långt möjligt redovisas i samband med ansökningar om vård.