Svenska aktiesparare 54 miljarder fattigare

Höstens börsras har lett till att de svenska hushållens tillgångar minskat med 15 miljarder kronor under det tredje kvartalet.

Förlorarna är de som sparat direkt i aktier, hushållens aktieinnehav har tappat 54 miljarder kronor i värde.

helskärm

Enligt SEBs sparbarometer för årets tredje kvartal som presenterades på onsdagen har de hushåll som investerat pengar direkt i aktier, alltså inte via fonder, förlorat uppskattningsvis 54 miljarder kronor på höstens börsnedgång.

Bättre har det gått för dem som sparat i andra former, som till exempel fondförsäkringar och aktiefonder. Tillgångar i den kategorin har istället ökat sitt värde med 19 miljarder kronor. Till det kommer också nysparandet som uppgick till 20 miljarder kronor.

Sammantaget drar dock de misslyckade direktinvesteringarna i aktier ned värdet på hushållens tillgångar med 15 miljarder kronor för perioden. För en tid sedan redovisade Fondbolagens förening sin statistik över inflödet av nya pengar till fonderna under oktober. Facit för månaden blev rekordlåga 3 miljarder kronor i nysparande.

Trendbrott

Viveka Hirdman-Ryrberg, som är SEBs privatekonom, tror dock inte att höstens börsnedgång lett till ett brott i den positiva trenden för aktiesparandet.

- Nej, jag tror inte att det är ett trendbrott vi ser. Däremot har nog hushållen blivit mer försiktiga under hösten. Vi ser till exempel att sparandet i bank har ökat under det tredje kvartalet. Det är sannolikt ett tecken på att man väljer att vänta med att investera i aktier tills oron på börsen är över, säger Viveka Hirdman-Ryrberg.

Den hypotesen får stöd i en den undersökning av ekonomi- och finanstrender som Demoskop presenterade för några veckor sedan. Undersökningen visade att antalet personer som anser att aktier är den bästa sparformen det närmaste året inte minskat under höstens börsnedgång. Däremot hade bankboken vunnit anhängare. Hela 10 procent av de tillfrågade ansåg det vara den bästa sparformen det kommande året.

Skulderna ökar

I SEBs sparbarometer framgår också att hushållens finansiella skulder ökat med 18 miljarder kronor samtidigt som tillgångarna alltså tappat i värde. Hushållens balansräkning har därmed försämrats under det tredje kvartalet. Men det sker efter en lång period då tillgångarna ökat betydligt mer än skulderna.

- Den ökningen av skulderna som vi ser under det tredje kvartalet sker från en låg nivå samtidigt som hushållen under några år kunnat dra nytta av en mycket god börsutveckling. Så den här ökningen tycker jag inte är oroande, men om skulderna skulle fortsätta öka samtidigt som vi under en lång period får en svag börsutveckling så är det förstås oroande, säger Viveka Hirdman-Ryrberg

Läs mer om sparande

Per Ericson/Ekonomi24 (per.ericson@ekonomi24.se)