Dags för Obama att ta strid med högern
”Startfältet liknar klientelet som hänger i baren i Star wars.”
Robert Reich, Bill Clintons förre arbetsmarknadsminister, har en träffsäker liknelse för de republikanska presidentkandidater som anmält
intresse. I Chalmuns cantina, baren i Star wars, hänger en blandning av småkriminella och lycksökare från galaxens alla hörn. En Sarah Palin där, en Mike Huckabee där och så en muttrande Newt Gingrich inne i hörnet.
Nästa år är det presidentval i USA. Igen. Europas älskling Barack Obama mot någon av skummisarna i baren. Som opinionssiffrorna ser ut nu är det osäkert vem som vinner.
Kanske avgörs det i dag – då går tiden ut för kongressen att komma överens om årets budget. Lyckas man inte, stängs i stort sett all federal verksamhet ner. Det innebär bland annat att hundratusentals statligt anställda skickas hem, utan besked om när de får lön nästa gång.
Det har hänt förut. 1995 surfade republikanerna precis som idag på en våg av folklig popularitet, och spelade högt. Resultatet blev dock att den sittande presidenten Bill Clinton gick stärkt ur striden – väljarna tyckte att motståndarna uppträdde som bortskämda snorungar.
Men minnet är kort, och i kongressen finns många republikaner med kopplingar till den radikala teaparty-rörelsen. De vill gärna ta chansen att framställa Obama som svag, kosta vad det kosta vill.
Bortom budgetkaoset lurar USA:s verkliga ödesval. Nämligen hur draksådden efter George W Bush, det massiva budgetunderskottet, ska hanteras.
Republikanen Paul Ryan har nyligen presenterat en plan som innebär enorma nedskärningar i sjukförsäkringen till äldre och fattiga, till skolor och vägar. Men också fortsatta stora skattesänkningar till de rikaste. Den har mötts av massiv kritik för politisk extremism och oseriösa beräkningar. (Här hemma kallar dock Dagens Nyheters ledarsida planen för ”ett djärvt steg”.)
Det verkliga problemet för Demokraterna i dag är att högern definierar spelplanen – nedskärningar på fattiga eller sjuka, varsågod och välj. Men det finns andra alternativ, om man höjer blicken något.
De senaste 30 åren har skattesänkningar för de rikaste i USA genomförts steg för steg. Skatten på kapitalinkomster har mer än halverats. Arvsskatten finns knappt kvar. Detta samtidigt som den rikaste procentens inkomster har rusat i höjden. Enligt Robert Reich skulle det ge högre skatteintäkter på 530 miljarder dollar per år om skattenivåerna för de rikaste var på samma nivå som för 50 år sedan.
Obama har hittills backat från ideologiska konflikter, velat vara medlare och låtsats att alla egentligen tycker likadant.
Nu går inte det längre.
Det är rätt skumt i Chalmuns cantina. Men tittar man noga ser man att det är rätt obehagliga typer som hänger där.
Det är dags att Obama säger som det är, och slutar låtsas att det är civiliserade människor han har att göra med.