Sms:a nej till finansbolagen

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

27 JULI 2007. Barn måste lära sig hur man klarar ett liv i ekonomisk skuld. Det är tanken bakom ett nytt brittiskt skolämne, som radions Ekot berättade om i veckan. Banker som gärna lånar ut pengar har drivit upp bostadspriserna. Ungdomar måste skuldsätta sig för att kunna flytta hemifrån.

Känns bilden igen?

Medan bostadspriserna rusar uppåt och många blir förmögna hamnar andra i skuldfällor som de inte kan hantera. Avbetalningsköp och lån utan säkerhet har nästan fördubblats på tre år, enligt Dagens Nyheter. Kronofogden får allt mer att göra.

Riksbanken är bekymrad

Bostadslånen slår också rekord. Enbart under juni betalade bostadsinstituten ut lån på 40 miljarder kronor.

Riksbanken är bekymrad och höjer räntan. Finansinspektionen har varit mer lättsinnig och i flera år påstått att det inte är någon större fara med utvecklingen.

Det återstår att se. USA:s lånemarknad ser annorlunda ut, men när fastighetsbubblan där nu börjar spricka så bör det oroa även svenskar. Will Hutton visar i boken ”The writing on the wall” hur de senaste årens köpfest hänger samman med billiga varor från Kina, låga räntor och hög utlåning till hushållen. Skriften på väggen säger att detta inte kommer att hålla så länge till.

Kreditexplosion

Ju mer lån, desto större fallhöjd för ekonomin. Aggressiv marknadsföring bidrar till kreditexplosionen. ”Behöver du pengar?” frågar ett finansbolag. ”Sms:a låna” manar ett annat i sin radioreklam. Bägge budskapen har fällts, men många andra klarar sig.

Marknadsdomstolens beslut mot sms-reklamen är en seger för SSU, som på ett utmärkt sätt driver frågorna kring ungdomars ekonomiska situation. Men domen illustrerar också bristerna i lagstiftningen. Det var enbart betoningen av snabba lån som stred mot reglerna, inte att bolaget utelämnade information om de verkliga kostnaderna.

Några förbättringar är på väg, tack vare EU. Det blir ångerveckor även på sms-lån, enligt det kommande direktivet om konsumentkrediter. Lånebolagen måste skärpa sig och redovisa de verkliga kostnaderna, uppläggningsavgifter och allt annat inräknat. Kanske lyckas EU-parlamentet skärpa reglerna ytterligare.

Det är bra, men det räcker inte. Konsumentpolitiken väger alltför lätt på de finansiella marknaderna. Verkligheten förändras snabbt utan att myndigheterna hinner med.

Stark konsumentrörelse saknas

Ett exempel är EU:s inre marknad för finansiella tjänster, där bankernas inflytande är betydligt större än konsumenternas. Sverige saknar också en stark konsumentrörelse som kan uppmana människor att sms:a nej till finansbolagen.

Det ansvariga statsrådet Nyamko Sabuni (fp) borde snabbt kunna göra något åt de värsta långivarna.

Förändringarna i Europa och i världsekonomin kräver ett mer långsiktigt arbete. Vi behöver både en konsumentrörelse och ett konsumentverk värda namnet som kan hjälpa till att formulera den strategin. ME