Kairo är på väg mot avgrunden
15 AUGUSTI 2013. Egypten
Att egyptisk millitär och polis till sist skulle storma protestlägren vid Rabaa al-Adawiya-moskén och Nahdatorget i Kairo kom knappast som någon överraskning. I veckor har regimen presenterat det ena ultimatumet efter det andra.
Ändå väcker gårdagens blodiga röra av schaktmaskiner, tårgas och eldgivning avsky. FN-chefen Ban Ki-Moon tog avstånd från våldet, EU:s Catherine Ashton manade till återhållsamhet och vår egen Carl Bildt twittrade ut sitt fördömande.
Myndigheterna skrev i går dödstalet för attacken till 278. Den verkliga siffran är med all säkerhet mycket högre.
Vänder sig mot militärkuppen
I rapporteringen beskrivs demonstranterna som anhängare till Muslimska brödraskapet och den avsatte presidenten Mursi. Så är det naturligtvis.
Men det krav de har samlats kring är faktiskt inte i första hand ett politiskt program, islamistiskt eller annat. Demonstrationerna har vänt sig mot militärkuppen den 3 juli, och mot att en folkvald president fängslats och tvingats lämna sin post.
En militärkupp mot en vald regim är alltid ett steg mot avgrunden.
Arabvärldens mittpunkt
Vad vi än tycker om Mursis och Muslimska brödraskapets konservativa och konfliktsökande ledarskap kan en demokratisk politisk process aldrig bygga på att en folkvald president fängslas, hans anhängare massakreras och militären inför undantagstillstånd.
Med sina nästan 90 miljoner invånare är Egypten centrum i den arabiska världen. Det som händer i Kairo kommer att påverka hela regionen. Att den arabiska vårens löften om folkmakt nu grusas skapar en osäkerhet som sträcker sig långt utanför Egyptens gränser.
Naturligtvis finns risken att det motstånd som i går krossades under schaktmaskinernas larvfötter i stället tar formen av extremism och våld.
Det är en händelse som ser ut som en tanke att generalerna i Kairo beordrade fram tårgasen, säkerhetstrupperna och bulldozrarna i nästan samma ögonblick som de palestinska och israeliska förhandlarna satte sig för ännu en utsiktslös omgång fredsförhandlingar.
Välkomnar inte förändring
Utsiktslös därför att den israeliska regeringen med sina beslut om nya bosättningar demonstrativt har visat att den egentligen inte vill se någon förändring. Precis som de generaler som i början av juli tog över makten i Egypten. Israeliska politiker har redan från början varit skeptiska till den arabiska våren och premiärminister Netanyahu tog antagligen emot gårdagens nyheter med viss belåtenhet.
Risken är dock stor att både egyptiska generaler och israeliska politiker till sist kommer att upptäcka att historien sällan går bakåt.