Sluta svartmåla de ensamkommande

Publicerad 2017-02-27

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Idrottsrörelsen, civilsamhället och välfärdsarbetare runt om i Sverige arbetar för att ge ensamkommande ungdomar en bra grund att stå på. Men politiken riskerar att rasera det arbetet.

Hälften av ungdomarna har tagit körkort. De flesta har jobb, betalar skatt och ingen har begått brott.
Det är Tierp kommun som har undersökt hur det har gått för de 20 ensamkommande ungdomar som har varit inskrivna på HVB-hemmet Bergis mellan åren 2007 och 2016.

Med studien vill kommunen få fram underlag och kunskap inför sitt fortsatta arbete med att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Det är högst välkommet med riktig fakta och statistik. I dag är debatten full av självutnämnda experter som inte verkar göra något annat än att delge världen sin syn på ungdomarna. Oftast med syfte att sprida rykten, fördomar och hat.

Snabbare väg in

Studien från Tierp är visserligen begränsad, men inte oviktig. Den berättar nämligen att om samhället satsar på ungdomarna, erbjuder dem trygghet, stabilitet och vägledning – så gör de succé.

En annan betydligt större studie, som presenterades 2015, undersökte 10 000 ensamkommande ungdomar som kom till Sverige mellan 2003 och 2012.

Den visade att det går bättre för ensamkommande på den svenska arbetsmarknaden än för invandrade barn och unga som kommit tillsammans med sina föräldrar.

Slutsatsen är att ensamkommande ungdomar kommer snabbare in i samhället tack vare de insatser som görs på HVB-hemmen.

Lyssna på verksamheterna

I dag tävlar politikerna om vem som har de bästa idéerna för integration. Men den som verkligen vill lyckas måste lyssna på de välfärdsarbetare som dagligen arbetar med ungdomarna: på HVB-hemmen, i skolan och inom vården. Det är de som sitter på svaren.

Nätverket "Vi står inte ut" samlar socionomer, lärare, verksamhetschefer, forskare med flera. Sedan i höstas har de larmat om att de nya hårda asylreglerna raserar deras arbete.

När tryggheten för barnen försvinner blir allt annat - studier, språk, jobb - sekundärt. Tusentals ensamkommande barn och unga lever i en sorts limbo. De vet inte om de får stanna, eller hur länge. Många riskerar att utvisas tillbaka till krig och oroligheter.

Vägval för socialdemokratin

Sedan regeringen lade om asylpolitiken har en epidemi av psykisk ohälsa spridits inom gruppen. Det har rapporterats att ensamkommande som diskuterar självmord i slutna grupper på sociala medier. Vissa har gått från ord till handling.

Den svenska regeringen, och i synnerhet socialdemokratin, står inför ett vägval.
Tierp är ett exempel som påminner om vad som är möjligt och mänskligt att göra. Men i det stora hela är dagens situation ovärdig och en skamfläck för en nation som gärna vill se sig själv som en humanitär stormakt.

Följ ämnen i artikeln