Nu får inte Svantesson elda på inflationen mer
Regeringsförhandlingarna kan skada ekonomin
Nio procent. Så fort har inte priserna i Sverige stigit sedan 1991. När SCB i morse skulle presentera siffran för inflationen det senaste året räknade ekonomerna med att den skulle vara hög, men inte så hög.
För vanliga människor spelar kanske inte just SCB:s beräkningar så stor roll. Man vet ju redan att elräkningen blir rekordstor, att dieseln kostar över 24 kronor litern och att man får betala 53 kronor för 450 gram kaffe från Gevalia.
Tittar noga på siffrorna
Cheferna på Riksbanken kommer däremot att titta noga på alla SCB:s siffror. Och de kommer att se att utvecklingen går åt fel håll. Stefan Ingves och de andra har framför allt en uppgift, att hålla inflationen på två procent. Just nu går det inte alls bra.
När Riksbankens ledning på måndag träffas för att diskutera räntan lär diskussionen gälla om räntan ska höjas med 0,75 eller 1 procent. Det kommer att bli mycket dyrare att ha lån.
Läroboken säger att när priserna stiger för snabbt är det Riksbankens jobb att minska efterfrågan och dra in köpkraft. Ett redan dyrt liv blir ännu lite dyrare.
Ett speciellt problem
Just i dag har dock den svenska riksbanken ett speciellt problem. Bara något kvarter från banken pågår ju förhandlingarna om en ny regering. Fyra partier ska komma överens, och antagligen kommer det att kosta.
Det vore orättvist att säga att den nya regeringen kommer till ett dukat bord. Det har pandemi och krig sett till. Men just därför blir deras beslut så mycket viktigare.
I går förklarade Sverigedemokraternas Mattias Karlsson åter att partiet absolut inte tänker acceptera en sänkning av a-kassan. I så fall är det bra, även om vi tror det när vi ser det. I bistra tider är fördelningspolitiken extra viktig.
Moderaternas plan är nämligen att de arbetslösa ska betala en stor del av de skattesänkningar partiet lovat ut. Kan Elisabeth Svantesson inte sänka ersättningen går det inte heller att sänka skatten. I alla fall inte om hon tänker ha ordning i ekonomin.
Alla får sitt
Men kommer hon att vilja det? Eller kommer förhandlingarna att landa i att Sverigedemokraterna får igenom sina utgifter, och Moderaterna sina förslag om minskade inkomster?
Tänk er det samtalet över köksbordet. ”Om jag får göra av med pengar går jag med på att du inte försöker tjäna några”.
Mycket tyder på att det är precis det som händer nu. Och det är här Riksbanken får problem. För medan bankdirektörerna höjer räntan för att pressa tillbaka priserna skulle det betyda att den nya regeringen tvärt om eldade på inflationen.
Då stiger räntan ännu mer, och både hushåll och företag får det ännu svårare. Risken är att ekonomin verkligen tar skada, människor blir arbetslösa och att priserna ändå fortsätter att öka.
Det har hänt förut, som i slutet av 1970-talet och i början av 1990-talet. De som minns vill knappast tillbaka.