”Sverige har västs mest högerradikala regering”
Ali Esbati om hur rasismen påverkar: ”Lättare att andas i Norge”
INTERVJUSERIE I januari i år lämnade Ali Esbati riksdagen efter tio år som framträdande politiker för Vänsterpartiet. Han planerar en flytt till Norge där familjen bor sedan en tid. Det är ett land som han lämnade för tio år sedan, med tunga upplevelser i bagaget.
Ali Esbati kunde ha blivit tystad för gott den 22 juli 2011. Han befann sig då på den lilla ön Utøya utanför Oslo för att hålla en politisk föreläsning. Istället ställdes han öga mot öga mot högerextremisten Anders Behring Breivik.
Men den norska massmördaren vände om och den svenske vänsterpartisten överlevde. Det gjorde inte 69 andra norska socialdemokrater, de flesta av dem barn och unga vuxna. Ytterligare 8 personer omkom när den bomb som Breivik placerat utanför riksdagskansliet smällde i Oslo samma dag.
Hur ofta tänker du på Utøya i dag?
– Jag tänker på det ganska ofta. Mycket på grund av att den politiska bakgrunden till dådet gör sig tydligt påmind i många händelser och utvecklingstendenser i vår samtid.
Han nämner islamofobin, det högerextrema språkbruket. Att människor beskrivs som ett problem genom sin blotta existens.
– Det som var perifert då i det politiska samtalet har rört sig mycket närmare centrum hur vi pratar om saker i dag. Det är klart att det är läskigt.
För några år sedan skrev Ali Esbati om sina upplevelser under det värsta högerextrema terrordåd som Norden varit utsatt för i boken ”Man kan fly en galning men inte gömma sig för ett samhälle : 10 år efter Utøya” (Leopard förlag 2021). Han skriver i den att det är viktigt att se att Breiviks terrorattentat hade ett politiskt motiv, baserat på rasistiska konspirationsteorier om att det pågår ett muslimskt folkutbyte i Europa.
– Det var inte mot vad som helst han riktade sig – utan mot socialdemokratin. Med en väldigt tydlig politisk idé om att socialdemokratin öppnat upp för en slags episk invasion.
Ali Esbati levde i Norge ett par år efter dådet och säger att det var svårt att tala om de politiska orsakerna bakom dådet under den tiden. Efter bara ett par månader flyttade främlingsfientliga Fremskrittspartiet fram sina positioner och hamnade 2013 i en moderatledd högerregering.
Han uppfattade att debatten var annorlunda i Sverige då. Men tio år senare är det tvärtom. Nu är det högerpopulistiska, radikala krafter som är dagordningssättare för vår regering, säger han.
– Det är ett enormt fokus på vad som är fel på invandrarna och muslimer avhumaniseras ständigt. Det är klart att det ökar risken för att någon ska vilja ta saken i egna händer.
Ali Esbati menar att Sverigedemokraternas steg in i makten som stödparti åt högerregeringen påverkar miljoner svenskar med utländsk bakgrund inpå bara skinnet dagligen.
– Det gör en massa saker med oss att vi har den här typen av rasistiska tankesätt och språkbruk närvarande i vårt samhälle. Inte minst för att det nu propageras uppifrån.
Hur påverkar det dig?
– Man blir trött, man blir rädd. Man får i väldigt stor grad svårare att lita på folk i samhället. Inte minst institutioner som man vill och bör kunna lita på. Om man heter Nils Larsson och är blond säger staten att du inte bör vara orolig. Medan om du heter Ali säger staten att du bör vara orolig oavsett vad du har gjort.
– Jag skulle säga att Sverige i dag har kanske Västeuropas mest högradikala regering. Det påverkar hela samhällsklimatet, säger Ali Esbati.
Det finns muslimer i Sverige som säger att de behöver en ”plan B” i dag. Alltså att de överväger att flytta ifrån Sverige för att samhällsklimatet har blivit för hårt. Känner du igen dig i det?
– Ja, jag möter människor som säger det flera gånger i veckan. Jag har ju bott i Norge tidigare och känner mig på sätt och vis också hemma där. Men jag känner att det finns saker som gör det lite lättare att andas där nu.
Ali Esbati nämner bland annat Norges S-ledda regerings hantering av kriget i Gaza. Den har valt en annan diplomatisk väg än Sverige och varit tydlig med att Israel tidigt passerade gränsen för proportionerligt svar. Norge har också fortsatt med utbetalningarna till FN-organet Unrwa till skillnad från Sverige.
– Många svenskar ser på sina telefoner vad som händer i Gaza. De ser att om man ser ut som jag, om man har liknande kulturell, etnisk eller religiös bakgrund så betraktas man inte som en fullvärdig människa. Man är nästan inte värd någonting.
– Det gör någonting otroligt fundamentalt med inte minst unga människor som växer upp i Sverige, tror han.
Tror du att att personer med invandrarbakgrund och vänsteråsikter drar sig för att engagera sig politiskt och ta plats i offentligheten i dag?
– Ja, det tror jag tyvärr är ganska tydligt.
Har du själv tänkt så: att politikens pris är för högt?
– Flera gånger om dagen tänker jag så. Men jag är ju fortfarande med i samhället och har mina tankar, idéer, erfarenheter och framtidsfunderingar. En central del av progressivt samhällsarbete av motståndet är att stötta varandra, att se till att vi också har kul. Att vila och växeldra. Jag tror vi behöver ha en större insikt och prata med varandra om hur läget faktiskt ser ut. Att det är ganska formidabla krafter som är i rörelse.
Till sist, vad önskar du dig mest av allt just nu?
– Att massmördandet av människor i Palestina upphör. Att folk får möjlighet att leva och så får man ta det därifrån.