Riksdagsledamoten stod öga mot öga med Breivik på Utøya

”Jag tänkte att nu blir jag skjuten”

Uppdaterad 2020-08-26 | Publicerad 2020-07-22

I dag har nio år gått sedan terrorattacken i Norge.

Ali Esbati minns fortfarande skriken, skotten – och hur Breivik gick mot honom.

– Jag trodde att det var kört, att nu kommer jag bli skjuten, säger riksdagsledamoten (V).

Riksdagsledamoten Ali Esbati, 43, (V) har fortfarande en klar bild av skräckscenerna på Utøya den 22 juli 2011, där han med nöd och näppe undkom den högerextremistiske terroristen Anders Behring Breiviks kulor.

– Det finns med, det gör det ju, säger han.

– Det är inte så att jag går och tänker på det varje dag men det finns mycket som gör att det kan komma upp till ytan mer tydligt, bland annat årsdagen, säger han.

Ali Esbati överlevde terrordådet på Utøya för 9 år sedan.

Han hade precis hållit ett föredrag för norska Arbeiderpartiets ungdomsförbunds (AUF) sommarläger på ön och satt kvar i huvudbyggnaden när han hörde de första skotten.

– Det lät som någon slags smällare och jag tyckte att det var otroligt dumt gjort eftersom vi precis fått höra om explosionen i Oslo, så det var ju väldigt spänd stämning.

Polishelikoptern över Utøya medan massakern pågick.

”Som två grupper i eldstrid”

Men det var inga smällare. Anders Behring Breivik, som två timmar tidigare sprängt en bilbomb i Oslos regeringskvarter, hade kört 40 minuter nordväst om den norska huvudstaden och utklädd till polis tagit sig i land på Utøya. Där började 32-åringen skjuta mot lägrets 560 deltagare.

– Plötsligt lät det mycket mer, som att smällarna var inne i byggnaden. Då hade han gått in och börjat skjuta i den lilla salen. Någon kom från den delen av byggnaden och sa att alla måste ut, säger Esbati.

Han sprang ner mot vattnet. Smällarna blev fler och han började se skadade ligga på marken. Folk pratade om en skytt. Det lät som flera.

– Jag mötte så många skadade personer. Nu i efterhand vet vi ju att han hade enorma mängder med ammunition och avfyrade extremt många skott men då så lät det ju närmast som en eldstrid mellan två grupper, säger han.

Räddningspådraget efter att Anders Behring Breivik tillfångatagits.

Breivik gick mot honom

Den första skjutna han såg var 21-årige Ina Libak, som senare överlevde och blev ordförande i AUF.

– Hon blödde från flera ställen på kroppen. Jag gick fram till henne och gav henne första hjälpen. Jag minns att jag sedan torkade av blodet från mina händer eftersom jag inte ville skrämma upp fler personer.

Plötsligt blev allt tyst. Esbati såg en helikopter i luften och blåljus inne på land och tänkte att faran var över. Men helikoptern tillhörde media, blåljusen var från ambulanser och polisen var fortfarande inte på plats. Tystnaden hade uppstått när Breivik laddat om. Nu kom terroristen plötsligt rakt mot honom.

– Jag hade inte sett honom förrän då, säger Esbati, som sökt skydd nere vid vattenkanten.

– Jag hade varit ganska lugn och koncentrerad till dess och var säker på att det skulle gå bra. Men när han dök upp där trodde jag att det var kört. Det var det som gick igenom huvudet, att nu kommer jag bli skjuten.

Aftonbladet träffade Ali Esbati den 23 Juli 2011, dagen efter terrordådet.

Dödade 77

Men när Breivik började skjuta igen hade han vänt sig åt ett annat håll.

– Det var där han dödade de sista han tog livet av, sedan överlämnade han sig till polisstyrkan som då hunnit komma i land.

Klockan 18.25 landsteg polisen på Utøya, en dryg timme efter Breiviks första dödliga skott. Då hade sammanlagt 77 personer mördats; åtta i explosionen i Oslo och 69 i skjutningarna på ön. Ett av Esbatis klaraste intryck från dagen var scenerna som väntade på andra sidan vattnet.

– Då kunde jag se mer av omfattningen – att det låg bårar redo för att transportera skadade och att det varit döda på platsen som forslats bort, säger han.

– Vissa skrek ut sin frustration. Andra var i det närmaste apatiska. Många uppenbart chockade. Man såg också sjukvårdspersonal och polis som var uppenbart väldigt tagna av situationen.

När han i radion på väg mot Oslo hörde talas om uppemot 80 döda trodde han att han hört fel – och att de pratat om åtta. Men snart skulle han se likbilarna trängas utanför sjukhuset i Oslo efter attacken som kommit att kallas det största angreppet på Norge sedan andra världskriget.

Sörjande vid minnesplatsen i Oslo dagen efter terrordådet.

Frun på terroristens lista

Breivik hade skrivit ett 1 500 sidor långt manifest där han uppmanade till krig mot islam och de som försvarade mångkultur. I rättegången sa han att Esbatis dåvarande flickvän, den norske journalisten Marte Michelet som varit på ön två dagar innan attacken, stod högt på hans lista över ”förrädare”.

Esbati har precis sett klart den norska dramaserien ”22 juli” om terrordåden och uppskattar att den tagit ett bredare grepp än att porträttera Breivik som en ensam galning.

– Det har ju gjorts flera olika serier och filmer och den lite mer Hollywoodaktiga filmen som gjordes var ju jättedålig på flera sätt. Där framstår gärningsmannen som mer av en udda figur som gör det helt ur det blå, vilket är väldigt frustrerande, säger han.

– För mig har det alltid varit viktigt att man inte får glömma att det här var det största politiska terrorattentat vi haft i Norden i modern tid – och att hans idéer de senaste nio åren snarare har kommit närmre – inte längre ifrån – mainstream i den politiska debatten, även i Sverige, och det är ju väldigt beklagligt.

En ros kastad från bryggan vid stranden på andra sidan från Utøya den 24  juli 2011.

ANNONS