Bildt måste ge svar om brotten i Sudan

Illustration: Robert Nyberg

Har det svenska oljebolaget Lundin Petroleum blod på sina händer eller inte? Kanske närmar vi oss svaret efter Aftonbladets avslöjande i måndags om att företagets styrelseordförande Ian Lundin och vd Alex Schneiter har delgivits misstanke om medhjälp till grovt folkrättsbrott i det som i dag kallas Sydsudan.

För sex år sedan inledde internationella åklagarkammaren en förundersökning av fallet som nu kan leda till att åtal väcks mot det svenska oljebolaget i början på nästa år.

– Det är en stor sak för den globala rättvisan, sa journalisten och författaren Kerstin Lundell i Aktuellt i går, som skrivit boken "Affärer i blod och olja: Lundin petroleum i Afrika".

Historien om Lundin Petroleums inblandning i Sudan går tillbaka till början av 1980-talet. Företaget opererade i landet under brinnande inbördeskrig mellan den sudanesiska regeringen och gerillan som styrde de oljerika södra delarna av Sudan.

Befolkningen fördrevs från oljekällorna

Det svenska oljebolaget investerade mångmiljonbelopp för att kunna exploatera det sudanesiska träsklandet för oljeutvinning. En del av pengarna misstänks ha gått till regeringen som på så sätt kunnat finansiera kriget mot gerillan.

Som tack såg regeringen till att driva bort befolkningen runt oljekällorna.

Kerstin Lundell har talat med vittnen om hur regeringen släppte klusterbomber över befolkningens enkla lerhyddor med halmtak.

Enligt rapporten Unpaid dept från 2010 ska omkring 12 000 människor ha dödats och 160 000 personer tvingats på flykt mellan åren 1997-2003 från ett område kallat "Block 5A" där bolaget ville ha sin verksamhet.

Lundin Petroleum förnekar att de bidragit till förtrycket mot civilbefolkningen. De hävdar i stället att de hjälpt till med utveckling i området.

– Vi var en positiv kraft i Sudan, säger Robert Eriksson, bolagets presschef, till SVT.

Carl Bildts inblandning

Historien fick även en partipolitisk dimension i Sverige i och med att Carl Bildt satt i Lundin Oils styrelse från år 2000 fram till att han utsågs till utrikesminister 2006 i Fredrik Reinfeldts Alliansregering.

Bildt avfärdade initialt anklagelserna om att befolkningen fördrivits från sina hem med att människor ibland måste flytta även i Sverige när en väg ska anläggas.

Med tiden blev uppgifterna allt mer problematiska och den förre utrikesministern valde att sluta kommentera.

De svenska storbankerna Nordea, Handelsbanken och Swedbank samt Fjärde AP-fönden som förvaltar våra pensionspengar är fyra av de tio största ägarna i Lundin Petroleum.

Skandalen berör på så vis en stor del av svenska folket. Det gör historien extra tragisk och det är därför på tiden att den får ett slut och att den fördrivna civilbefolkningen i Sydsudan får upprättelse.

Men vad visste egentligen Carl Bildt? Och vilket ansvar bär Lundin Petroleums styrelse och ledning för vad som skedde?

Det är vi många som vill ha ett svar på.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.