Med Svantesson blir dina pengar inget värda
Sänkt skatt, högre ränta och övervinster ökar inflationen
Inflationen i Danmark var 2,4 procent i augusti. Ner från 3.1 månaden innan. Det kan låta som en dröm.
I Sverige ligger inflationen betydligt högre även om det har börjat vända neråt även här.
”Inflationstakten enligt KPI 9,3 procent i juli 2023” lyder rubriken på SCB:s senaste pressmeddelande i frågan.
En ungefär lika otrevlig nyhet, från augusti, är att matpriserna börjat öka igen.
– Det är inga dåliga höjningar. Det är en jättestor ökning på flera varor, sa Ulf Mazur på Matpriskollen, i en kommentar.
Och ingen har väl rimligen missat att de flesta affärer verkar ha passat på och höjt priserna. En matkasse som innan prisuppgången kunde kosta 1500 kan idag ligga på över två tusen. Vem har råd med det?
I Expressen kan vi idag läsa att allt fler pensionärer hamnar hos kronofogden. En ensamstående pensionär har sedan 2021 fått ökade kostnader på 3 490 kronor i månaden, skriver tidningen som bett Länsförsäkringar räkna på saken.
Ärenden för åldersgruppen 65 och äldre har ökat med hela 18 procent hos kronofogden. Mest av alla grupper.
Vad gör då regeringen och Elisabeth Svantesson åt detta?
Svar: inte så mycket.
Huvudnumret i höstens budget är hittills ett nytt jobbskatteavdrag på 11 miljarder som sannolikt bidrar ytterligare till att hålla inflationen uppe. Och därmed kan leda till högre ränta.
Men offensiva åtgärder saknas för att trycka ner matpriserna, som att hota bolagen med lagstiftning om inte konkurrensen blir bättre.
Och bankdirektörerna får festa vidare med historiska vinstmarginaler från människors bolån. Medan andra länder, som Spanien, har infört övervinstbeskattning så väljer Elisabeth Svantesson att mest titta på.
Inte heller använder man det helstatliga bolåneinstitutet SBAB till att trycka ner bankernas räntemarginaler.
Medan andra länders regeringar är ganska aktiva med förslag om särskilda skatter mot oskäliga prishöjningar, slopad moms på basvaror, direkta stöd och pristak så väljer Sveriges att förlita sig på att marknaden reder upp sig själv.
Men när inflationen skenar förlorar din lön eller din pension snabbt sitt värde. Decennier av reallöneökningar kan försvinna och klyftorna i samhället öka snabbt.
Sanningen är att Sverige står inför ännu en krisvinter. Dessutom har många hushåll redan förbrukat det sparande och de marginaler som de hade.
Sveriges löntagare har än så länge hållit tillbaka lönekraven och på det sättet räddat ekonomin från ytterligare inflation. Samtidigt kan direktörer och storbanker knappast sägas ha gjort samma sak.
”Aktieägarna (i storbankerna) spås få en total direktavkastning på mellan 21 och 28 procent de kommande tre åren.” skriver Dagens industri nöjt i en analys.
Ingen krisstämning där inte.
Lite som hos regeringen.