I det rädda Stockholm bygger rika panikrum

"Panic Room" med Jodie Foster och Kristen Stewart handlar om en mor och en dotter som råkar ut för inbrottstjuvar. Med nöd och näppe lyckas de ta sig till sitt panic room, ett slags skyddsrum.

De senaste veckorna har det talats mycket om att ta människors oro på allvar. I Vasastan och på Östermalm i Stockholm tar rädslan sig uttryck i så kallade panikrum. Det är specialbyggda rum som är svåra för inkräktare att forcera.

I senaste numret av "Vi i Vasastan" skriver gratistidningen att efterfrågan på de säkra rummen ökar i välbärgade stadsdelar.

"Det är personer som är väldigt rika eller har ett stort medialt utrymme", säger Jens Petersen, som arbetar med att bygga panikrummen, om kundkretsen som efterfrågar hans tjänster till tidningen.

Det handlar om allt ifrån att säkra rummen från "knock-out-gaser" till att installera övervakningskameror, kraftigare fönster och extra säker dörr. Rummen utrustas sedan med petflaskor med vatten, förbandslåda och leksaker till barnen.

"Allt för att undvik panik", säger Jens Petersen till tidningen.

Löneskillnader som på 30-talet

Det känns som det är Hollywood-filmen "Panic room" med Jodie Foster som han beskriver. Eller städer i länder där grindsamhällen är vardag. Inte Stockholm.

Men Sverige är inte längre mycket mer annorlunda än andra länder.

Skillnaderna i inkomster har ökat gradvist de sista tre årtiondena.

Sedan 1995 är Sverige det land i västvärlden där skillnaden mellan de som har det sämst och den normale inkomsttagaren har ökat mest.

Under samma period har samhällets rikaste fått fem jobbskatteavdrag, slopad fastighets-, förmögenhets- och arvsskatt.

Enligt en ny LO-rapport har löneskillnaderna mellan arbetare och tjänstemän inte varit större sedan 1930-­talet.

Störst är klyftorna i Stockholm. Där tjänar man i genomsnitt 4 000 kronor över rikssnittet. Men tittar man enbart på arbetarlöner är inkomsterna lägre än i resten av Sverige.

Med den utvecklingen dras landet isär. Storstäder från landsbygd, och bostadsområden och stadsdelar har plötsligt inte längre mycket gemensamt.

Även om vi bor i samma städer får vi svårare att relatera till varandra.

Till sist påverkar det givetvis sammanhållningen i ett samhälle.

Inte undra på om rädslan och oron växer.

Skattesänkareran över

Ett samhälle där fattiga oroas över att behöva vända på varenda krona och normalinkomsttagare för att bli sjuka eller arbetslösa, och där rika är rädda för att bli utsatta för brott gör alla olyckliga.

Därför var det välkommet att Magdalena Andersson nyligen konstaterade att skattesänkareran i Sverige är över.

Nu återstår att göra skattesystemet rättvisare.

Aftonbladets ledarsida har tidigare föreslagit höjd skatt på båtar över tio meter.

Det är inte rimligt att pension ska beskattas men inte stora förmögenheter och lyxbåtar.

Regeringens borde ha ett utjämnande av människors levnadsvillkor som sin högsta prioritering.

Det vore att ta människors oro på allvar.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

Följ ämnen i artikeln