Journalistik är viktigare än någonsin
Precis som den traditionella partipolitiken befinner sig mediebranschen i ett slags kris. Upplagorna för papperstidningarna sjunker, klassisk tablå-tv utmanas på nätet och många medieföretag kämpar med ekonomiska problem.
Journalistiken befinner sig däremot inte i kris. Precis som samhällsengagemanget blomstrar den. Aftonbladets framgångar – vi når i dag fler läsare än någonsin tidigare – är bara ett exempel.
Gamla affärsmodeller och distributionsformer utmanas av nya läsvanor och en allt snabbare teknisk utveckling. Samtidigt investerar makthavare – politiska och privata – allt större summor i pr och propaganda.
Det är ingen okomplicerad förändring. Oberoende journalistik, lokal bevakning och bred spridning är hörnstenar i ett fungerande demokratiskt samtal. Mot den bakgrunden presenterade presstödsutredningen i går sina förslag för kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.
Det är ett ovanligt betänkande. Dels därför att de politiska partierna – från vänsterpartisten till moderaten – faktiskt är eniga om förslagen. Kommittén vill till exempel att dagens storstadsstöd avvecklas, att utbärningen samordnas med posten och att reklamskatten avskaffas.
Dessutom ska det bli möjligt att få presstöd också för ”läsarinkomster” från digitala upplagor.
Men presstödskommitténs betänkande är också ovanligt därför att utredningens ordförande och experter valt att reservera sig. De tycker inte att förslagen går tillräckligt långt i anpassningen till det nya medielandskapet.
På just den punkten kan vi vara övertygade om att experterna får rätt. Revolutionen i mediebranschen kommer att fortsätta, och behovet av god journalistik finns kvar.
Gårdagens utredning är med all säkerhet inte den sista om hur samhällets stöd till pressen ska se ut.