Stoppa EU:s utpressning

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2007-10-30

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Regeringen måste klargöra för EU-kommissionen att den hårda linjen inte duger.

Skandalöst Läget i Afrika är akut, mer än 40 procent av befolkningen klarar inte att skaffa tillräckligt med mat för dagen. Trots detta driver EU-kommissionen en linje som riskerar att slå ut jordbruket i flera fattiga länder.

30 oktober 2007. Utvecklingen i Afrika är avgörande i kampen mot fattigdomen.

Afrika är den enda kontinent som blivit fattigare de senaste 25 åren. Mer än 40 procent av befolkningen saknar möjlighet att dagligen skaffa tillräckligt med mat. Var trettionde sekund dör ett barn av malaria.

Allt fler inser att läget är akut. Både biståndsminister Gunilla Carlsson (m) och handelsminister Ewa Björling (m) pekar ut Afrika som det viktigaste området för utvecklingspolitiken. Inom EU har Storbritannien varit drivande, bland annat för skuldavskrivningar och en mer offensiv biståndspolitik.

Jordbruket riskeras slås ut

Mot den bakgrunden är det skandalöst att EU-kommissionen inom handelspolitiken tycks driva en helt annan linje . Handelskommissionär Peter Mandelson har under året kört ett stenhårt race i förhandlingarna om ett nytt handelsavtal (ett så kallat EPA) med de afrikanska länderna.

Han kräver bland annat att Afrika ska ta bort sina importtullar på jordbruksprodukter, samtidigt som EU ska behålla sina subventioner. Det riskerar att slå ut jordbruket i flera fattiga länder. Kommissionen har också krävt att investeringar och tjänstehandel ska finnas med i frihandelsavtalet. Frågor som efter krav från fattiga länder har lyfts ut från de mer omfattande förhandlingarna om världshandeln inom WTO.

Hot om högre tullar

Ändå vill EU tvinga på Afrika sådana regler.

Om Afrika inte skriver under ett nytt avtal före årsskiftet hotar EU-kommissionen med högre tullar.

Enligt uppgifter i från förhandlingarna har Mandelson även använt biståndet som ett påtryckningsmedel. Om de afrikanska länderna skriver på avtalet kan de räkna med ökat bistånd. Ett sånt förfaringssätt är inte bara oetiskt, det strider dessutom mot alla internationella regler för bistånd.

FN-organet Uneca har konstaterat att många afrikanska länder saknar den information och förhandlingskapacitet som krävs för att avsluta förhandlingarna redan vid årsskiftet. Förhandlingsprocessen är sluten och det är oerhört svårt att få tydliga besked om EU:s positioner. På senare tid tycks kommissionen ha backat och verkar vara redo att stryka kravet på att investeringar och tjänstehandel ska finnas med i första skedet. Kravet återstår dock på längre sikt. Mandelson har till och med uppmanat regeringarna inom EU att trycka på afrikanska länder via sina ambassader.

Tydlighet krävs av regeringen

Labourregeringen i Storbritannien har varit mycket kritisk till kommissionen agerande. Sverige verkar ha flackat mellan olika positioner, men stödjer nu kravet att tjänstehandel och investeringar ska finnas med i ett nytt avtal.Om regeringen menar allvar med sin utvecklingspolitik, måste man omedelbart tala om för EU-kommissionen att den motsätter sig den nuvarande strategin.

JB

Följ ämnen i artikeln