Alliansen blir som ett nytt Pompeji utan DÖ

Att ”riva upp decemberöverenskommelsen” är alltså kod för ”Alliansen bör ta makten ­genom att samarbeta med ­Sverigedemokraterna”, vilket skulle betyda mer hat mot ­romer, judar och muslimer.

Inget troligt scenario, det finns egentligen bara ett till­fälle, i riksdagen den 16 juni om regeringens vårändringsbudget. Ingen seriös politiker vill slunga Sverige tillbaka till kaoset i december. SD har ju lovat att fälla alla budgetar som inte låter fler människor förtvina i flyktingläger.

Alliansen har mest av alla att förlora på att DÖ rivs upp. ­Pompejis ruiner kommer framstå som ett nybygge jämfört med spillrorna av Alliansen. Sossarna blir åter solen som svensk politik kretsar kring medan högerpartierna kannibaliserar på varandra.

Bortsett från att blockpolitiken spricker är ett troligt scenario att det blir nyval och det vill ingen, särskilt inte Folkpartiet och Kristdemokraterna men knappast heller Moderaterna som trasas sönder av interna bråk och ledarskapskris. Medan Sverigedemokraterna får, vadå, uppåt 20 procent?

Allt detta vet den mörkt blå ­DI-ledda döda-DÖ-högern.

Ändå.

Ändå eller just därför förs en kampanj från näringslivet, husorganet Dagens Industri (DI) och gammelmoderater som Finn Bengtsson från Östergötland och Skånemoderaterna om att riva upp överenskommelsen.

Det är en cynisk och rå kamp mellan de onda och de ­goda borgarna. Som kränkta småbarn skriker de mörkt blå: ”Bort, bort!” Men de vågar inte säga vad planen är ­sedan.

– Vad vill du ha i stället för DÖ då, lilla barn?

– Jag gillar inte det här.

– Ok. Vad vill du ha då?

– Jag gillar inte det här.

– Mm. Men vad vill du ha då?

– Jag gillar inte det här.

Men planen är att Alliansen ska bjuda SD till bordet eftersom näringslivet förlorar pengar på reglering av vinster i välfärden och att inte få sälja ­vapen till Saudiarabien. ­Gammelmoderaterna tycker ­inte heller om mittenpolitik men delar dessutom SD:s värderingar i många frågor, det ”organiserade” tiggeriet och läskiga invandrare. Innan M blev nya M var det till M reaktionära väljare fick vända sig för konservativ nationalism.

Det här är inget konstigt. ­Borgare är praktiska personer. Rasism och förtryckta minoriteter är trist förstås men det viktiga är att få makten och behålla pengarna.

 Och det trista drabbar ju inte dem personligen.

Att anständiga högerpartier ­regerar med högerpopulister är vanligt. Problemet i Sverige är att SD inte ens är ett ­normalt högerpopulistiskt ­parti.

Det är ett parti som ­heilade för bara 20 år sedan. Inga liberaler går i säng med den sorten.

Mörkhögern kampanjar ändå mot DÖ. Den långsiktiga planen är att fortsätta normalisera SD och byta ut Anna Kinberg Batra (M) mot en partiledare utan jobbiga humanistiska övertygelser. Bäggedera måste inträffa för att planen ska lyckas.

Att Dagens Industri-högern och landsbygdsmoderaterna vill döda DÖ och därmed Alliansen är ett fascinerande inbördeskrig. Alternativet till DÖ är ju politiskt armageddon. Det måste vara svettigt att vara ­Kinberg Batra när Vesuvius kokar.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.