Expressen – spridare av syrisk propaganda
Att lyckas intervjua en diktator utan att bli en megafon är en svår konst. I helgen publicerade Expressen en tvådelad intervju med Syriens diktator Bashar al-Assad.
I söndags skrev jag på sajten Politism att Expressens publicering var en redaktionell katastrof. Frågeställningarna var lama och det saknades skarpa följdfrågor som kunde vägleda läsaren inför den propagandaapparat som ju den syriska regimen faktiskt är.
Vi talar om en av vår tids värsta regimer och en diktator som själv startade kriget när han brutalt slog ner kraven på frihet 2011. Assadregimen anklagas för massmord på civila, användning av kemiska vapen, tortyr och mord på oppositionella.
Syriska konstnärer, författare och journalister, som på olika sätt försöker förmedla de grymheter som regimen begår, har mördats eller fängslats.
Jag var verkligen inte ensam om min mina synpunkter på Expressens publicering.
Tyvärr har chefredaktören Thomas Mattsson slagit ifrån sig kritiken och stoltserar i stället med att intervjun citerats av internationella medier.
Men det beror ju knappast på att intervjun i sig var lyckad utan snarare på att Assad medvetet ger få intervjuer. Diktatorn har en väl genomtänkt pr-strategi som han gång på gång använder i intervjusituationer. Som publicist är man därför naiv om man tror att man får ut unika svar eller avslöjanden. Det får man inte.
Flera kritiker mot Expressenpubliceringen har lyft fram Der Spiegel som föredöme.
I den tyska tidningen ställde man Assad mot väggen gång på gång under en intervju och nöjde sig inte med diktatorns svävande svar. Det gav läsaren ett mervärde i form av motargumentation.
Medieanalytikern Giulia Prati publicerade nyligen en analys av Assads språkbruk. Hon menar att han bygger sin argumentation på tre pelare.
För det första använder diktatorn ett demokratiskt språkbruk i syfte att ge legitimitet åt regimen.
Assad lyfter fram värdet av demokrati trots att något sådant inte existerar i Syrien.
För det andra menar Prati att Assad målar upp att den stora konflikten står mellan honom och ”terrorism”.
Detta är en mycket effektiv argumentation som går hem i västländerna alltsedan 11 september 2001.
Den tredje hörnstenen i Assads berättelse går ut på att han konsekvent förminskar källor som angriper regimen och vägrar ta något ansvar för anklagelserna.
Assad lyckades pricka in samtliga tre punkter i Expressenintervjun. Tidningen misslyckades inte bara med att slå hål på propagandan utan förstärkte snarare Assads berättelse genom att låta hans svar stå oemotsagda och puffa för terrorism som huvudtema.
Att Expressen kan tycka att det är en lyckad publicering är obegripligt.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.