Vad har Bildt emot kvinnor?

De mest utsatta Kvinnor drabbas oftast hårdast vid konflikter, men nyckeln till utveckling går ofta genom kvinnornas deltagande  i krishantering. Bilden visar en mamma med barn – två syriska flyktingar vid en gränsstad i Libanon.

Hans Linde från Vänsterpartiet var en ropande röst i öknen under utrikes-- de-batten i riksdagen i går. I nästan varje inlägg tog han upp det andra knappt ens nämnde: kvinnor.

Vad har egentligen våra ledande utrikes-politiker emot drygt halva världens befolkning?

Kvinnor och barn drabbas oftast hårdast vid konflikter. När svält och missväxt griper kring sig är de mest sårbara, kan inte flytta, kan inte fly.

Kvinnor är också nyckeln till utveckling, det finns det otaliga exempel på, från kvinnors deltagande i krishantering till kvinnors företagande genom mikro-krediter.

När kvinnor får vara med och bestämma förebyggs konflikter. När kvinnor ges egna ekonomiska resurser och utbildning gynnar det hela samhällen.

När man lyssnar på den utrikespoli-tiska debatten slås man av hur könsblind politiken har blivit. Och den enda som ifrågasätter det är en vänsterpartist vars frågor ingen svarar på. Det är ett fattigdomsbevis.

En annan uppenbar skiljelinje är synen på Förenta Nationerna. Under Carl Bildts ledning har Sverige intresserat sig allt mindre för FN till förmån för Nato och EU. I dag har vi bara ett fåtal soldater i FN-tjänst.

Resultatet är ganska pinsamt

Det bristande engagemanget straffade sig när Sverige för en tid sedan kandi-derade till FN:s råd för mänskliga rättigheter. Omröstningen slutade med att Sverige kom sist. I debatten försökte Carl Bildt framställa det som att det beror på att diktaturer inte gillar Sverige på grund av vår höga svansföring kring mänskliga rättigheter.

Detta är knappast sant. Kommer man sist beror det nog på att andra länder helt enkelt inte tycker att man gjort sig förtjänt av en plats. Tidigare var Sverige en stark och respekterad röst i världen. Ur det perspektivet är resultatet ganska pinsamt.

Regeringen har hamnat snett

En tredje skiljelinje är synen på konflikten i Mellanöstern. Här har regeringen hamnat snett på grund av Folk-partiets extrema antipalestinska hållning. Samtidigt som regeringen själv konstaterar att Israels utökade bosättningar försvårar en fredsprocess är de oförmögna att göra något.

Det är öppet mål för Socialdemo-kraterna som bland annat kräver ursprungsmärkning av varor tillverkade av bosättare på ockuperad mark.

En påfallande skillnad mot tidigare debatter var att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i stort sett höll sams. Efter Alliansens genomklappning i försvarsfrågan framstår de rödgröna som minst lika enade i utrikesfrågor som de borgerliga partierna.

Hur länge det varar är en annan fråga.

Följ ämnen i artikeln