Även på NK handlar allt om Hamas terrorbrott
Magnus Ranstorp kliver ut ur skuggorna
Terrorforskaren Magnus Ranstorp tar en klunk vatten ur ett glas med hög fot. Det är boksamtal på Nordiska Kompaniet i Stockholm, lyxvaruhuset på Hamngatan som just slutat ta emot kontanter. Det var hit gängkriminella gick för att köpa Gucci-kepsar efter att de haft ihjäl folk.
Nu är det i alla fall tisdag kväll och strömmen vithåriga herrar i skjorta och pullover som väller ur rulltrappan verkar aldrig ta slut. Förlaget Mondial arrangerar, både Ranstorp och journalisten Knut Kainz Rognerud är här, deras nyutkomna respektive böcker har placerats varsamt på det minimala bordet mellan dem.
Kainz Rogneruds ”Sundsvallsoligarken” (Mondial) handlar om hur Ryssland lurade väst. Ranstorps verk ”Från terrorns frontlinjer” (också Mondial) handlar om livet som terrorexpert. Bokomslaget föreställer Ranstorp bakom en vägg av eld, ljussättningen är närmast hotfull, en forskare som för första gången tar steget ut ur skuggorna.
Det har varit terapeutiskt att skriva om sig själv, säger han.
Det dröjer fyra minuter innan Hamas kommer på tal. Det är inte konstigt, det är den 10 oktober och det har bara gått dagar sedan terrorgruppen inledde sin brutala attack mot Israel.
I sin bok beskriver Ranstorp möten med ledarna för Hamas, bland annat grundaren Sheikh Ahmed Yassin i Gaza. Han är gammal och skröplig, och Ranstorp blir skräckslagen när han en kort stund lämnas ensam med Hamasledaren – tänk om han dör helt plötsligt? Det skulle inte se särskilt bra ut. Han blir lättad när Sheikh Ahmed Yassins assistent dyker upp igen, i sällskap av ännu en Hamasledare.
I sitt senaste nyhetsbrev skriver historikern Timothy Snyder om terrorns syften. Snyder beskriver den som ”ett möjligt vapen för de svaga, för att få de starka att använda sin styrka mot sig själva”. Som exempel tar han hur 9/11 ledde till invasionen av Irak – vilket dödade långt fler amerikaner än själva terroristattackerna, ledde till Kinas framgångar och urholkade det internationella förtroendet för USA.
Det viktiga för terroristerna är vad som händer efter attackerna, skriver Snyder. I bästa fall provocerar de fram en så våldsam motreaktion att terrorgruppen vinner ”sin sidas” sympatier för alltid.
Det är begripligt i teorin. Men svårare i praktiken.
På plats på NK lyssnar publiken uppmärksamt. En man i kusligt välstruken gräddvit skjorta dricker vågat sin svartvinbärsjuice. Bakom Ranstorp och Kainz Rognerud strosar ett fåtal kunder omkring, en man iklädd stora jeans med dollarsedelmönster på baken försöker välja mellan en mossgrön respektive vit fiskarhatt.
Rätt var det är börjar stolar skrapa mot fiskbensparketten, det är dags att gå. Ändå kommer det här inte vara slut på länge.