Blair och Saddam: Segern är nära

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2003-03-25

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Saddam Hussein läste, aningen dröjande, ur sitt manus: Segern är nära. Våra trupper är hjältemodiga. Oklart när budskapet spelades in. Lika oklart om det når de svårt tillbakaträngda militärerna i Basra, Nasiriya och Umm Qasr. Invånarna i Bagdad, ännu en kväll och natt under massiva bombattacker, gör möjligen en annan tolkning av begreppet ”seger” än diktatorn, som väntar på att bli martyr.

Tony Blair började tala i underhuset samtidigt som nya kvällsbomber slet sönder hus och institutioner i Bagdad. Stan blixtrade till av eldflammor, snabbt förvandlade till svarta rökmoln.

– Vi gör allt vad vi kan för att skydda civila i Irak, sa Tony Blair.

I Basra har krigsalliansen slagit ut el- och vattensystem.

– En humanitär katastrof, kommenterade Kofi Annan, som sällan stiger ur sin något heliga yrkesroll.

– Folk ser snabbt bilder från krigets fasor, sa Blair. Och så sänkte han rösten i sorg över dödade brittiska och amerikanska soldater. En del offer för vänskaplig eld.

De söndersargade irakiska civila blir kanske ihågkomna någon annan gång.

Stämningen var högtidlig och allvarsam i parlamentet. Landet har skickat 45 000 soldater i krig. Tony Blair, som vår tids Churchill, börjar vinna tillbaka lite av sitt förlorade folkliga stöd.

En kritisk fråga skar genom enigheten: Varför tillåts splitterbomber i kriget. De som lemlästar och dödar civila med så ohygglig kraft?

Blair lutade sig framåt, smålog och sa: ”Vi nyttjar bara sådana vapen som står i överensstämmelse med internationell lag.”

– Dagarna framför oss kan bli hårda, sa krigsledaren.

Han utstrålade ändå optimism: ”Kriget går, trots vissa bakslag, utmärkt väl. Vi kommer att vinna.”

Få kan ha någon annan uppfattning.

Blair ville ändå göra klart sitt dilemma. Sitt Catch 22 för att använda en söndersliten fras från ett annat krig.

Krigsalliansen har ställt ut två särskilt viktiga löften: Kriget ska vinnas snabbt och effektivt. Dessutom ska det skona civila irakier.

En massiv mobilisering av den väldiga och teknologiskt avancerade krigsapparaten skulle säkert snabbt slå ut irakiskt motstånd. Men också leda till att många tusen civila massakreras och större delen av infrastrukturen smulas sönder.

Vita husets och Pentagons krigsparoll ”chock och fruktan” duger inte. Tony Blair förefaller mer benägen att satsa på ”vänskaplig eld”.

Krigsdebatten tunnas ut och ersätts i parlamentet av frågor kring efter-kriget. Tony Blair och hans ombytliga biståndsminister Clare Short försäkrade att den hittills hemliga ”vägbeskrivningen” skulle nå målet ”fred mellan Israel och Palestina”. Med samma självklarhet ska FN bygga demokrati och välstånd ur de irakiska ruinerna.

Man kan undra. Ariel Sharon har redan föreslagit hundra ändringsförslag i den nya fredsplanen och Bushs män har entusiastiskt dödförklarat FN.

Olle Svenning

Följ ämnen i artikeln