Patentmediciner gör oss inte friska

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-08-08

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Alla inser att något måste göras åt ohälsan. Förra året motsvarade enbart sjukfrånvaron 400 000 årsarbeten. Antalet förtidspensionärer var lika stort. Sammantaget är det var sjunde svensk i arbetsför ålder. Dessutom fortsätter sjukskrivningarna att öka. Helt oacceptabelt, naturligtvis.

Det är med andra ord rimligt att ställa krav på politiska svar. Den som vill regera landet måste helt enkelt ha ett program som kan skapa ett arbetsliv där alla får plats. Helst ska det dessutom vara ett program som låter sig presenteras i en valduell och garanterat ger resultat inom några månader.

Något sådant finns dock inte, det inser också alla som har någon kontakt med verkligheten. Ett samhälles hälsotillstånd är lite för komplicerat för att kunna snabblagas.

Det finns ingen enkel förklaring till att allt fler inte orkar med arbetslivet. Kommuner och landsting har betydligt högre sjukfrånvaro än privata arbetsgivare. Anställda på större företag är oftare sjuka än de som arbetar på mindre arbetsplatser.

Dessutom finns det stora skillnader mellan olika kommuner och landsdelar.

Men framför allt finns det en personlig och unik bakgrund bakom varje sjukskrivning eller förtidspension. Det handlar om människor, och som alltid betyder det att enkla schabloner kommer till korta.

Anna Hedborg, som i måndags presenterade ännu en utredning om ohälsan i arbetslivet, menar att de ökade sjukskrivningarna främst har två orsaker. Arbetskraften har blivit äldre och inställningen till sjukskrivningarna har förändrats. Det är säkert sant.

Men som Jan Rydh, en av regeringens tidigare utredare, påpekade räcker inte heller dessa orsaker för att förklara skillnaderna mellan regioner och företag.

Vi vet alltså att frågan om sjukfrånvaron är sammansatt. Ändå kommer den politiska debatten i valrörelsen att präglas av enkla förslag. Sjukfrånvaron kan göras till en moralisk fråga, som när Alf Svensson i våras antydde att de sjukskrivna är fuskare.

Ohälsan kan också betraktas som en fråga om ekonomiska drivkrafter. Kostar det mer att vara borta från jobbet tänker man sig för en gång till.

Det är tanken bakom moderaternas förslag till en extra karensdag efter en vecka. Gå till jobbet eller avstå ersättning.

Ekonomiska drivkrafter kan också göra det dyrare för en arbetsgivare att ha sjuk personal. Det föreslog Jan Rydhs utredning i början av året.

Samtidigt riskerar det att bli nästan omöjligt att komma in på arbetsmarknaden för den som är lite klen. Just därför har förslaget också förkastats av både arbetsgivare och fack. Men det skvalpar ändå vidare i debatten.

Ohälsan i arbetslivet måste diskuteras i valrörelsen. Det kommer att behövas politiska initiativ, likväl som ansträngningar från alla parter på arbetsmarknaden, för att skapa ett arbetsliv med plats för alla.

Men tro inte att några av de patentmediciner som lanseras under valrörelsens sista febriga veckor gör Sverige friskare.

Ingvar Persson

Följ ämnen i artikeln