Att höja priser är ett svek mot Sverige

Företagens girighet kan sätta stopp för räntesänkning

Enligt Konjunkturinstitutet kan en ny våg av prishöjningar vänta svenska konsumenter.

Är du en av dem som läst inflationsrapporterna och jublat när siffrorna långsamt fallit tillbaka? Har du lyssnat på bankernas ekonomer som nästan tävlat om att vara den som tror att Riksbanken kommer att sänka räntan tidigast?

Du är inte ensam. Längtan efter en mer normal ekonomi där priset på mat inte rusar, hyran inte chockhöjs och räntorna inte äter upp alla marginaler är verkligen stark. Men det kan vara alldeles för tidigt att jubla.

En färsk mätning från Konjunkturinstitutet avslöjar att många företag planerar nya prishöjningar de närmaste månaderna. Och det trots att producentpriserna faktiskt inte stiger som tidigare.

– Det är för tidigt att säga att inflationsproblemet är löst, säger institutets chef Albin Kainelainen.

Enkel förklaring

En förklaring är mycket enkel. Under de senaste årens inflationskris har företagen upptäckt att det går att höja priserna. Det går att vältra över kostnader på sina kunder, och behålla eller till och med öka den egna marginalen.

Storbankerna som just nu delar ut miljarder till sina ägare är ett exempel. ICA-handlare som gör rekordvinster ett annat.

Det betyder högre priser, och det betyder dessutom att räntesänkningarna från Riksbanken kan låta vänta på sig. I båda fallen hamnar vanligt folk i kläm.

För knappt ett år sedan genomfördes ab avtalsrörelse för nästan hela arbetsmarknaden. Löner och andra villkor för över 2 miljoner anställda skulle bestämmas.

Rimliga krav

Resultatet blev som vi vet ett tvåårigt avtal med försiktiga lönehöjningar. Dessutom i stort sett utan konflikter. Trots att prischockerna och kriserna i spåren av Rysslands krig mot Ukraina utplånat 10 års reallöneökningar krävde svenska löntagare inte kompensation. Fackens krav handlade om löneökningar som ekonomin kunde tåla.

En uppvisning i ansvarstagande, och en medveten kraftansträngning för att få ner inflationen. Det är precis det de centrala förhandlarna säger.

Stigande priser är ett gift. Det gör det svårare att planera för människor och företag. Det tvingar fram högre räntor och skapar arbetslöshet.

Prishöjningar är ett svek

Om företagen nu planerar att höja priserna därför att de kan, och därför att marginalerna ska slå nya rekord är det ett svek. Ett svek mot kunderna, mot de egna anställda som hållit tillbaka lönekraven och ett svek mot Sverige.

För snart ett år sedan kallade finansminister Elisabeth Svantesson till sig landets livsmedelsjättar för ett öppenhjärtligt samtal om prisökningarna. Hon pratade dessutom med storbankerna. Det är nog dags för nya möten.

Den här gången kanske det inte räcker att finansministern läxar upp de som driver på inflationen. Det behövs skap politik. Svantesson skulle till exempel kunna fundera på åtgärder mot smyghöjningar och en skatt på bankernas övervinster.