Centerns förslag doftar förakt för vanligt folk

Sänkta krav gör inte skolan bättre

Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson läser sagor för barnen i Prästavångsskolan i Broby.

Skolan förtjänar faktiskt att tas på allvar av politikerna. I förra veckan visade PISA:s rapport att eleverna lär sig mindre och att klyftorna ökar. En följd av pandemin, men inte bara. Sverige, som ju höll skolorna öppna, rasar även i jämförelse med andra länder.

Den politiska reaktionen? Skolminister Lotta Edholm lovar att införa ett nationellt förbud mot mobiltelefoner i skolan. Tydligen är det vad Liberalerna har fått för att gå med på Sverigedemokraternas krav på nya diskriminerande åtgärder.

Jag är verkligen ingen vän av röriga lektioner eller elever som skickar SMS istället för att plugga. Men i min värld är det en sak landets kompetenta pedagoger är bäst lämpade att ta tag i utan beskäftiga pekpinnar från skolministern. Som jag förstår det har många skolor för övrigt redan mobilförbud.

Ändå är Edholms telefonförbud en struntsak i jämförelse med Centerpartiets senaste idé om hur krisen i skolan ska lösas. Partiet tycker nämligen att man ska sänka kraven till gymnasiet, men bara för de yrkesförberedande programmen.

Det ska dessutom göras kvickt. Redan till hösten ska elever som inte klarat kraven kunna börja en bana som undersköterskor, kockar eller byggnadsarbetare.

Ett sätt att låta fler gå gymnasiet, funderar Centerpartiets talesperson Niels Paarup Petersen.

Ungefär så där brukade den tidigare skolministern Jan Björklund (L) resonera. Alla kan ju inte bli akademiker.

Det speglar förstås ett slags förakt för både lärare och elever på landets yrkesförberedande program. Men också något mer. Det avslöjar hur somliga av våra heltidspolitiker ser på praktiskt arbete. Som något för dem som sorterats ut från riktiga jobb, som pr-konsulter, kommunala tjänstemän eller – just det – heltidspolitiker.

I den världen går det inte att förstå varför en bilmekaniker behöver tillgång till språket, eller varför en elektriker och en undersköterska skulle behöva kunna räkna. Och varför ska den som utbildar sig för restaurangbranschen eller handeln ha språkkunskaper?

Svaret är naturligtvis att alla de där kunskaperna behövs i arbetet. Det finns inga enkla jobb. Men också att alla människor är så mycket mer än sina jobb. När byggnadsarbetaren, kvinnan som sitter i kassan på ICA eller den som städar trappan i ditt hus kommer hem är de föreningsmedlemmar, vänner och samhällsmedborgare.

De reser, läser och är nyfikna.

Skolans uppgift är att förbereda för allt det där. Då duger det inte att sänka kraven.

Lotta Edholm låter inte speciellt intresserad av Centerns påhitt. Det hedrar henne. Å andra sidan är ju skolans akuta problem idag att kommunerna saknar pengar. Och utan pengar till lärare och andra resurser kommer skolans resultat inte att förbättras.

Det kommer att synas i kommande PISA-rapporter. Men det kommer framför allt att synas när fler elever lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper, för gymnasiet och för livet.