Vi finns, vi betyder något
Uppdaterad 2016-02-26 | Publicerad 2016-02-25
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det handlar om Sverige och landet är varken svart eller vitt
Vi finns, vi betyder något. Vi har rätten att existera på samma villkor som alla andra. Rysningarna ven genom kroppen när Seinabo Sey avslutade årets grammisgala med att framföra låten Hard Time. Med sig på scenen hade hon 130 svarta kvinnor, systrar. Rader av svenskar som på bästa sändningstid förmedlade ett kristallklart budskap utan att säga ett enda ord.
– Jag vill att folk ska tänka själva sa Seinabo efteråt.
Ja, tänk själv. Sverige består av långt fler människor och berättelser än vad som i vanliga fall lyfts fram på tv, i tidningar och på grammisgalor. Det handlar inte om några få. Det handlar om Sverige. Och landet är varken svart eller vitt.
En antirasists ord
Tankarna far lätt i väg till en antirasists ord, lätt ackompanierad av The Latin Kings beat.
– Vi betraktar oss gärna som fördomsfria och toleranta. Men så enkelt är det ändå inte. Fördomen har alltid sin rot i vardagslivet.
I helgen är det 30 år sedan Olof Palme mördades. Mycket kan sägas om vår före detta statsministers gärning. Ikoniseringen bär på stora mått av glorifiering och saknad. Men han var orädd, hade världen som fokus och han lyfte fram Sverige som det faktiskt såg ut. Då innan kärnkraftsverket Tjernobyl exploderade. Han beskrev ett land som skulle stanna utan invandrare.
Egentligen börjar citatet med att Palme säger att grumliga rasteorier aldrig vunnit fotfäste i vårt land. Det var 30 år sedan kulan trängde in i hans kropp.
Större fråga
Att se samhället efter hur det faktiskt ser ut är en större fråga än vilka som syns och vilka berättelser som hörs. Större än den där kommentaren baserad på yta i stället för karaktär. Eller för delen redaktioner med en journalistkår milslångt ifrån att vara representativ i förhållande till befolkningen.
Rasifiering är ett begrepp som används för att beskriva hur människor ses som stereotyper utifrån fördomar om deras bakgrund eller ursprung. Sverige har i allra högsta grad problem med rasifiering och diskriminering av rasifierade grupper.
Stereotyper utifrån fördomar
På arbetsmarknaden spelar klangen i ditt namn fortfarande avgörande roll. Likaså på en bostadsmarknad som präglas av bostadsbrist.
Redan 1965 höll Palme radiotalet Vi och utlänningarna. Ett halvt sekel senare är orden lika kusligt aktuella i det moderna Sverige. Fördomen gror på arbetsplatsen och i grannkvarteret.
Det faktum att det kan bli så känslosamt med 130 svenskar uppradade omkring en briljant artist på Grammisscenen säger en hel del om Sverige 2016. Ett land vi tillsammans bygger och existerar i.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.
Daniel Söderberg Talebi