Moderaterna vill att sjuka jobbar
6 oktober 2016
Budget
Anders Borgs ande vilar fortfarande över Moderaterna. Mycket av det som Anna Kinberg Batra och Ulf Kristersson presenterade ur partiets budgetförslag för 2017 på måndagen är bekant från förr. Man vill spara på sjukersättning och a-kassa, tredubbla rut-avdragen samt införa ännu ett (sjätte) jobbskatteavdrag. Det nya är hårdare tag i migrationspolitiken. Asylsökande ska avkrävas fullgången SFI-utbildning för att få permanenta uppehållstillstånd. Moderaterna föreslår också en ny anställningsform för nyanlända som innebär att småföretagare kan få statliga bidrag utan att behöva teckna kollektivavtal. Så mycket för talet om att värna den svenska modellen.
Skilda världar
I övrigt står konflikten i grund och botten om välfärd mot skattesänkningar. Moderaterna presenterade sin budgetmotion samma dag som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kom med sin ekonomiska rapport. De två verklighetsbeskrivningarna skiljer sig avsevärt. Moderaterna vill strama åt och minska de statliga investeringarna i bostäder, jobb och utbildning. SKL menar å sin sida att de statliga investeringarna måste öka väsentligt. Den demografiska utvecklingen med allt fler barn och äldre kommer att leda till stora underskott för kommunerna redan 2020.
Sjätte jobbskatteavdrag
Anna Kinberg Batra sa vid upprepade tillfällen på måndagen att politik handlar om att välja och prioritera. När kommunerna går på knäna väljer Moderaterna att prioritera ett sjätte jobbskatteavdrag som beräknas kosta nio miljarder. Om statliga skatter sänks måste kommunala skatter som regel höjas. SKL har redan nu varnat för att kommunalskatten kommer att behöva höjas med två kronor de kommande åren för att täcka behoven. Det är fördelningspolitiskt orättvist eftersom den kommunala skatten är platt, medan den statliga är progressiv, det vill säga att den tas ut i större andel ju högre inkomsten är.
Lämnade stora underskott
Det är också kommunerna som kommer att ta den största smällen om Moderaterna får sänka nivåerna i a-kassan och sjukförsäkringen samt ta bort den bortre tidsgränsen i den senare. Återigen ska sjuka kunna tvingas ut i arbete. Den som förlorar jobbet ska inte bara behöva bekymra sig över att skaffa sig ett nytt arbete utan också över risken att få sin ekonomi sönderslagen. Sådana förändringar kommer inte minst att synas på kommunernas konton för försörjningsstöd. Efter åtta år i regering lämnade Alliansen efter sig ett Sverige där arbetslösheten var hög, sjuktalen rusade och underskotten var stora. Frågan är varför de gamla lösningarna skulle fungera bättre den här gången?