Krigets offer kan inte möta hänsynslöshet

Att bara erbjuda tak över huvudet räcker inte

Fagerstas kommunalråd Marino Wallsten.

Fagersta

Det är barnen det handlar om. Fagerstas kommunalråd Marino Wallsten kommer tillbaka till det flera gånger under vårt samtal.

– De som kommer hit och rycks upp från sin tillvaro. Deras skolgång blir ju inte direkt idealisk.

Vi träffas i det gamla brukskontoret. Väggarna är prydda av väggmålningar i en stil som skriker från en tid av tung industri och ännu tyngre arbete. Det andas makt och auktoritet.

Jag har åkt till bruksorten i norra Västmanland för att prata om social dumpning. Kommuner, ofta kring de stora städerna, som aktivt påverkar invånare med sociala problem att flytta till en annan kommun.

I november förra året skrev Fagersta kommun ett brev till två Stockholmskommuner, Nacka och Solna. I samtal med nyinflyttade familjer därifrån hade Socialtjänsten fått höra en liknande historia.

Den handlade om nyanlända familjer som fått veta att det var dags att flytta när statens pengar till kommunen slutade komma efter två år. Den handlade också om färdiga kontrakt och kontakter mellan Stockholmskommunernas tjänstemän och privata hyresvärdar i Västmanland.

Meningen med brevet var att ta reda på om sättet att arbeta var sanktionerat av politikerna i Nacka och Solna.

– Vi hoppades att det kanske inte var så, säger Wallsten.

Svaret från Arbets- och företagsnämndens moderata ordförande i Nacka talar ett annat språk. I brevet konstaterar man att de nyanlända som Nacka kommun enligt lagen fått ta emot fått ett övergångsboende, men att det är svårt med bostad i Stockholmsområdet.

Alltså väljer man att flytta, till exempel till Fagersta. Att någon tjänsteman skulle ha planterat idén eller till och med "hjälpt till" har man inte hört talas om.

En bild som rimmar illa med den historia de familjer som flyttat till Fagersta berättar.

– Det finns en systematik i det här, och jag tror att man är väl medveten om vad man sysslar med. Det finns en rutin och ett förhållningsätt. Det är en väldigt cynisk behandling. Det är ingen omtanke om människan någonstans, säger Wallsten.

Idag har Fagersta den högsta arbetslösheten i Västmanland. Det finns drygt 6 000 arbetstillfällen och 13 200 invånare. Omkring 1 000 personer är inskrivna som arbetslösa.

Om det funnits en tid när bruket utan vidare kunde erbjuda alla ett jobb är den för länge sedan borta. Industrin i bergslagen är högspecialiserad, inriktad på global konkurrens och i behov av arbetskraft med rätt kompetens.

– Man skriker ju efter resurser och oroar sig för kompetensförsörjningen, säger kommunalrådet.

Men det är alltså inte hela bilden.

De som inte passar in har svårt att försörja sig själva. I Fagersta, liksom i Sverige, gäller det framför allt ungdomar och personer som saknar tillräckliga språkkunskaper.

Det är den verklighet som möter familjer som efter två år i en genomgångslägenhet i Nacka kommer till Fagersta.

Europa står nu inför det som beskrivs som den största flyktingkrisen sedan andra världskriget. I förra veckan räknade UNHCR med att över två miljoner människor redan flytt från Ukraina. De flesta är kvinnor och barn - många utan sällskap av någon vuxen. EU har aktiverat sitt massflyktsdirektiv som ger människor från Ukraina rätt till skydd, bostad och arbetstillstånd.

Sverige och svenska kommuner kommer att påverkas.

– Vi beredda att leverera på det akuta behovet, säger Marino Wallsten.

Att bara fokusera på tak över huvudet har inte fungerat

Samtidigt betonar han att det måste finnas en strategi i det längre perspektivet. Att bara fokusera på tak över huvudet har inte fungerat. Människor som söker skydd till Sverige måste få det stöd de behöver för att bygga en framtid.
Hänsynstagande är det ord Fagerstas kommunalråd använder.

Europa kommer att behöva visa mycket hänsyn den närmaste tiden.


Är Sverige förberett för att ta emot de människor som flyr från krigets Ukraina? Och hur långt sträcker sig kommunernas ansvar. Är det rimligt att uppmuntra människor som saknar egen försörjning att flytta till orter där arbetslösheten redan är stor.

I chatten diskuterar Ingvar Persson flyktingmottagande och kommunernas ansvar med läsarna.

Denna chatt är stängd.

  • Ingvar Persson
    15 mars 2022

    Klockan närmar sig halv och det är dags att stänga chatten. Jag vill tacka alla som bidragit med synpunkter och åsikter. Sverige står inför en utmaning när det gäller att ta emot de människor som tvingats fly kriget. Men det är värt att komma ihåg att det är en liten ansträngning jämfört med det människorna i Ukraina tvingas gå igenom.

  • Ingvar Persson
    15 mars 2022

    Hej Jan.

    Jag tror att det finns exempel på kommuner som ägnar sig åt social dumpning även om det inte är moderater som styr. Men det tycks vara undantag.

    Det är klart att det är en orimlig ordning att människor - inte minst barn - behandlas på det sättet. Och att en kommun kan dumpa sitt ansvar på någon annan.

  • 15 mars 2022

    Det är inte märkligt det är två moderatledda

    kommuner och lika dant har den moderatledda

    kommunen Sigtuna också gjort. Sedan får Arkensten

    kalla det vad han vill. DET ÄR SOCIAL DUMPING.

    När moralen går ut så försvinner också vettet.

    Det var synd att Märsta tvingades ihop med Sigtuna. Det hade varit bättre om Märsta och Skepptuna varit en kommun.

    Jan Österberg
  • Ingvar Persson
    15 mars 2022

    hej Micke

    Det är möjligt att din oro är befogad. Många av de som tvingas fly bär på förfärliga minnen, och massor av familjer har ju splittrats.

    Just därför är det kanske extra viktigt att mottagandet i svenska kommuner verkligen bygger på omsorg och engagemang. Då duger inte den attityd vi sett från somliga kommuner.

  • 15 mars 2022

    De iaf rätt hudfärg och "kultur" till Åkessons och Kristianssons stora glädje.

    Vi har knapert med bostäder och inte många arbeten som kan tas direkt. Så det kommer bli en förvaring av de flestapå socnorm och socnormen räcker inte till ett socialt liv.

    Så den psykiska ohälsan kommer drabba denna grupp hårt. Först krigstrauman, flykt från sitt land och nära och kära och sen ekonomisk isolering i ett främmande land.

    Micke