Moderaterna vill köra valtaktik om försvaret
Var statsministern informerad den här gången?
Det blev som många varnade för. Moderaterna sänkte Försvarsberedningen för att kunna göra oenighet mellan S och MP till valfråga.
Efter att Moderaterna under åtta års tid dragit ner försvarsförmågan till en punkt där Sverige bara kan försvara sig i en vecka säger de nu nej till de satsningar Socialdemokraterna vill göra.
Enighet bättre
I sak handlar konflikten om att Socialdemokraterna vill satsa mer pengar i en snabbare takt än vad Moderaterna vill göra. Skillnaden är att Socialdemokraterna vill lägga drygt 900 miljoner mer än Moderaterna till 2018.
Socialdemokraterna pekar särskilt på på brister i övningsverksamheten och när det gäller materiel. Partiet vill omgående öka mängden övningar. En viktig poäng. Det som inte övas i fred fungerar knappast i krig. Men Moderaterna säger nej och därför är Försvarsberedningen inte överens.
Det hade varit betydligt bättre med enighet. Moderaterna, och särskilt Försvarsberedningens ordförande Cecilia Widegren, tar på sig ett enormt ansvar. Historiens dom kan bli hård. Särskilt om Ryssland fortsätter sin aggressiva politik i närområdet.
Enig analys
När det gäller själva analysen är partierna i stort sett överens. Rysslands nya expansionistiska politik oroar och till och med Vänsterpartiet har sedan något år tillbaka talat om satsningar på Försvaret. Efter den ryska invasionen i Ukraina är enigheten större än på länge, i varje fall om huvuddragen.
FP och M och denna gång även KD vill gärna att Sverige närmar sig Nato. Det fortsätter vara en ickefråga och förutom FP kommer knappast något parti driva frågan aktivt.
Flygplan, ubåtar
När det gäller de långsiktiga materielsatsningarna handlar det bland annat om något fler Gripenplan, ytterligare en ubåt och satsningar på luftvärn. Det är en bra inriktning, men förmodligen kommer särskilt marinen att behöva ytterligare satsningar. Men helt klart är att flyget och ubåtarna i sin nya utformning utgör en kraftfull tröskel för varje tänkbar angripare.
Mer oroväckande är att många brister när det gäller materiel kommer att kvarstå även med Socialdemokraternas högre nivå. Bristen på underhåll, uppgradering och inköp av ny materiel har byggt upp en berg av brister som till stora delar kommer att kvarstå även vid ett regeringsskifte.
Sega gubbar
Det största problemet på lång sikt är förmodligen personalförsörjningen, alltså rekryteringen av nya soldater och sjömän. Här hade det behövs ett rejält omtag. Försvarets personalpolitik är egentligen inte finansierad, verkar inte fungera, avhoppen är stora och medarbetarna missnöjda.
Försvarsberedningen gör intressanta förändringar när det gäller utbildningen av frivilliga. Men det som skulle behövas är en ny bred diskussion om ett system som kombinerar frivillighet och plikt och som på allvar värderar personalens kompetens vad gäller lönesättning och villkor. Vi ser nu steg åt det hållet men vi behöver fortsätta i den riktningen.
Men det verkar segt. Varken försvarspolitikerna eller försvarsmakten verkar vilja prata så mycket om reformer längre, trots att det nuvarande systemet uppenbarligen inte fungerar.
Haveri
Nu blir försvaret, precis som Moderaterna vill, en valfråga. Den strukturella obalansen mellan resurser och uppgifter kommer att bestå men den atlantångare som är svensk försvarspolitik börjar svänga vilket är bra.
Men att Moderaterna väljer att göra valtaktik av försvaret är ett haveri. Ett parti som gör så är inte regeringsdugligt. Oavsett om det är valår eller inte.
Var statsministern informerad den här gången?