Trots Rickard Jomshof är Sverige snart säkrare
Medlemskap i Nato är bara första steget
Att det turkiska parlamentet nu har godkänt Sverige som Natomedlem undanröjer det viktigaste hindret. Kvar återstår Ungern, ett land som hittills inte haft några invändningar och som ser ut att mest försöka utnyttja situationen för att få egna fördelar.
Vad Viktor Orbán, Ungerns auktoritäre ledare, faktiskt är beredd att göra återstår att se.
Men snart, sannolikt mycket snart, är Sverige medlem av världshistoriens mest kraftfulla försvarsallians. Det är mycket bra.
Inre säkerhet
Både de inre och yttre hoten mot vår säkerhet har ökat dramatiskt på senare år. Sverigedemokraterna har gjort sitt bästa för att lägga krokben för Natoansökan och öka terrorhotet mot Sverige.
”Blir de upprörda, elda hundra till” var kommentaren från justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD) om koranbränningarna.
SD hade sina fingeravtryck över koranbränningen framför turkiska ambassaden och har inför varje turkiskt avgörande verkligen ansträngt sig för att sabotera. Sedan i veckan vill Richard Jomshof förbjuda muslimska symboler.
Hot mot Sverige
Förutom att koranbränningarna borde klassas som ett hatbrott mot minoriteten muslimer i Sverige har partiet med stor precision agerat för att förvärra hotbilden mot Sverige och svenskar i utlandet.
Ulf Kristersson har inte klarat av att hantera detta eftersom hans regering är beroende av SD. Men det har bidragit till att Nato-medlemskapet dragit ut på tiden och till att terrorhotnivån i Sverige har höjts från tre till fyra på den femgradiga skalan.
Det är en oerhörd skandal att detta har skett utan att Sveriges statsminister klarat att ta tydligt avstånd. En skandal som stärker Sveriges fiender.
Yttre säkerhet
Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina för snart två år sedan har stora hål i Europas säkerhet blivit helt uppenbara. Sverige är inget undantag.
I valrörelsen lovade den nuvarande regeringen att Sverige ska nå Natos mål att lägga två procent av BNP på försvaret senast 2025. Nu är tidpunkten framskjuten till 2028.
Dessutom räcker inte pengarna till den upprustning av armén politikerna också har lovat. Riksdagen vill att Sverige ska ha fyra armébrigader till 2030. En brigad är ungefär 5000 man med stora mängder fordon och material.
Nu ser det ut som att två av dem skjuts på framtiden, till 2035. Upprustningen av flottan har redan tidigare senarelagts.
”Bonsai-försvar”
På Folk och försvars rikskonferens kallade Michael Claesson, chef för försvarsstaben, det hela för ett ”bonsai-försvar”. Välvårdat, prydligt men i miniatyr.
Vi är inte det enda landet i EU som rustat ner försvaret till bonsai-nivå. Tyvärr ligger även EU:s viktigaste land Tyskland också riktigt illa till. Nästan alla, möjligen med undantag av Finland och Polen, har byggt sin försvarsplanering på önsketänkande.
Den analysen gick upp i rök i samma sekund som kryssningsrobotarna började regna över Kiev den 24 februari 2022.
Nu – inte sen
Sverige borde ha påbörjat en rejäl upprustning av det militära och civila försvaret för länge sedan. Att regeringen står på Folk och försvars rikskonferens och varnar för krig samtidigt som man har skjutit fram målet om två procent av BNP till 2028 går inte ihop.
Eller att skjuta uppbyggnaden av både armén och marinen långt in i framtiden.
Natomedlemskap i all ära. Men vi måste vi kunna försvara oss själva. Och med den planering som ligger på bordet just nu är det inte möjligt. Dessutom kommer vi att behöva resurser för att hjälpa Finland och de baltiska staterna.
Detta håller inte.
Lånefinansiera upprustningen
Aftonbladets ledarsida har länge drivit att Sverige ska lånefinansiera investeringar i totalförsvaret. Upprustning ska ses just som en investering, som köp av nya ytstridsfartyg eller att upprätta fler brigader än vi har idag.
Sverige har urstarka statsfinanser och har sparat i ladorna just inför framtida kriser. Nu är krisen här och det är dags att öppna ladorna.
Sverige kan nå två procent av BNP redan nästa år om vi vill, precis som regeringen lovade. Vi kan tidigarelägga utvecklingen av armén och börja bygga ut flottan redan nu. Allt är en fråga om politisk vilja.
Eller i klartext: om regeringen menar allvar med den hotbild den beskrev på Folk och försvar är det bara att öppna plånboken. Annars går faktiskt ingenting ihop.
Ett säkert Sverige
Trots Richard Jomshofs och andra Sverigedemokraterns insatser är Sverige nu på god väg in i Nato. Men retoriken från partiet och dess svans polariserar och splittrar Sverige på ett oerhört farligt sätt.
Så länge Ulf Kristersson tolererar – och i vissa fall understödjer – detta så kommer problemen och konflikterna bara att öka. Den felaktiga retoriken om att unga med utländsk bakgrund saknar försvarsvilja är ett bra exempel.
Rent militärt måste vi förstå att medlemskap i Nato bara är första steget. Vi kommer att behöva rusta upp försvaret under många år framöver.