Mejla

Lotta Ilona Häyrynen

När friskolebolaget kom till stan

Vem är valfriheten till för?

Publicerad:
Uppdaterad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Fullmånen lyser över nedläggningshotade Körfältsskolan i Östersund. Skolan bredvid, Palmcrantzskolan, ska renoveras för över 100 miljoner. Sedan ska kommunen hyra ut den till Engelska skolan.
Foto: LOTTA ILONA HÄYRYNEN / AFTONBLADET
Fullmånen lyser över nedläggningshotade Körfältsskolan i Östersund. Skolan bredvid, Palmcrantzskolan, ska renoveras för över 100 miljoner. Sedan ska kommunen hyra ut den till Engelska skolan.

Att kasta ned en sten i en pöl skapar ringar på vattnet. Kastar man i stället macka på en stilla sjö uppstår tusentals ringar vid varje plats där stenen nuddat. Så är det också när en stor friskola etablerar sig i en stad. Det får effekter. På alla kommunens skolor, i alla klassrum, för varje elev, vid varje frukostbord.

Friskoledebatten i Sverige handlar ofta om valfrihet, men vad händer egentligen med de som aldrig fick välja?

ÖSTERSUND. Vårterminen har just startat på Körfältsskolan. Emelie Björklund och Caroline Davidsson har barn här. De trivs bra. Området är bilfritt. Det finns gympasal, slöjdsal och kök för hemkunskap. Syskon där någon har behov av särskilt stöd behöver dessutom inte splittras eftersom Körfältsskolan också har särskola.

Björklund och Davidsson är lugna och beslutsamma, men egentligen är den stora kampen för deras barns skola redan förlorad.

– Politikerna kom sent till det där förbannade föräldramötet. Kommunchefen var där först och sa att vi väntade på några inbjudna som var lite sena och då förstod vi väl vart det skulle bära.

 

Trots att klockan knappt blivit fyra lyser en gigantisk fullmåne upp skolbyggnaderna framför oss.

Bara i en av dem - på Körfältsskolan - är det liv och rörelse. Den andra byggnaden tillhör Palmcrantzskolan som stått tom sedan gymnasiet la ned för några år sedan. Utan barnen på Körfältsskolan hade hela området, insprängt mellan villor och miljonprogram, varit helt tyst. I höst kommer det motsatta råda. Kommunen renoverar Palmcrantz för över 100 miljoner. När bygget är klart ska friskolan Internationella Engelska Skolan flytta in med 600 elever.

Grundskoleeleverna på Körfältsskolan ska ut – vart de sedan hamnar vet ingen än.

– Jag frågade läraren senast i dag om när vi skulle få besked men hon hade inte heller hört någonting, säger Björklund.

1 av 2 | Foto: LOTTA ILONA HÄYRYNEN / AFTONBLADET
Från vänster: Caroline Davidsson och Emelie Björklund vid Körfältsskolan och Palmcrantzsskolan.

Det som sker med Körfältskolan kallar kommunen för ”omstrukturering”. Alla andra kallar det för en nedläggning. Runt 100 elever ska hitta nya skolor. Bara eleverna på särskolan blir kvar tillsammans med en handfull andra elever från en annan grundsärskola. Men det är tillfälligt. När renoveringen av en annan lokal är klar om ett par år ska eleverna dit.

– Man hade kunnat tänka på barnen. Det är lika för särskoleeleverna, det är inte schysst någonstans. De får det tuffare att kunna anpassa sig. Det tänker man inte heller på. Hade de gjort det hade man låtit alla vara kvar tills den nya skolan är klar, säger Björklund.

 

Kommunens beslut att kasta om Östersunds skolpussel just så här är en direkt effekt av att Internationella Engelska Skolan etablerar sig i stan och ska hyra den tomma Palmcrantzskolan.
Ursprungligen var tanken att de båda skolorna skulle byggas ihop och bli till kommunal F-9-skola med särskola och fritidsgård. Under förra mandatperioden las 5 miljoner kronor på att utreda och projektera arbetet. Föräldrar involverades, tjänstemän räknade och förslaget var förankrat. Sedan blev det maktskifte.

– Då rev de förslaget och hyrde ut till Engelska skolan, säger Davidsson.

 

Sedan valet styrs Östersund av allianspartierna och turerna kring Engelska skolan har varit många. Så även förra mandatperioden:
Först skulle friskolan komma. Sedan backade skolkoncernen. Mellan varje tur gick debatten het i kommunfullmäktige men till sist såg allt ändå ut att landa – Inget Engelska Skolan till Östersund. Att de skulle få en helt nyrenoverad skollokal av kommunen var aldrig på kartan.

– Eftersom det var första april och min första dag på jobbet så trodde jag att de skojade med mig, säger Niklas Daoson. Han är socialdemokratiskt oppositionsråd och har arbetat politiskt med kommunens skolfrågor länge.

Det var 1 april 2019 som frågan om Engelska skolans etablering plötsligt dök upp igen. Nu skulle de visst öppna en skola, och den borgerliga majoriteten hade bestämt att planerna med Palmcrantzskolan skulle skrotas.

Nog skulle den renoveras, men efter renoveringen skulle friskolan få lokalerna. Oppositionen tog strid mot Engelska skolan. Igen.

– Vi är inte kategoriskt emot friskolor. Vi sa nej på grunderna att vi faktiskt hade tjänstemän som tittade på vilka konsekvenser det kommer få socialt, pedagogiskt och ekonomiskt. Nackdelarna med den här etableringen övervägde fördelarna. Då blir det väldigt lätt för mig att säga nej, säger Daoson.

1 av 2 | Foto: LOTTA ILONA HÄYRYNEN / AFTONBLADET
Oppositionsrådet Niklas Daoson (S) i Östersunds rådhus.

Effekterna av en stor friskoleetablering kan bli stora i en kommun. Det är de där ringarna på vattnet.

En friskola tar ofta elever från alla kommunala skolor – några elever per klass. På den gamla skolan blir då större delen av klassen kvar med lärare och lokaler. Det är också lokaler och lärare som kostar, men eleverna som kommer med skolpengen är plötsligt färre. Resurserna tunnas alltså ut på flera skolor och till sist är ekonomin så utsträckt och nåltunn att den brister. Så måste skolor läggas ned.

Friskolor har fri etableringsrätt i Sverige. Kommuner har inte makt att säga nej. Sverige är ensamma i världen om att ha en så fri marknad för friskolor.

– Det är orättvist, och det tycker jag nog är det allvarligaste. Förutom de sociala strukturerna som kommer uppstå i området så är det som lök på laxen att Engelska skolan också genom kommunens försorg får vara i de allra finaste lokalerna. Det är ohyggligt orättvist inte minst mot Parskolan som ligger alldeles bredvid. Och det är ohyggligt orättvist mot Körfältsskolan som redan nu har fått ta den yttersta konsekvensen av den här etableringen. Eleverna vet väl fortfarande inte vart de ska ta vägen.

 

Daoson har en hög med flera års mötesanteckningar framför sig. Turerna efter etableringsbeslutet har nämligen också varit många. 60 miljoner skulle skolrenoveringen först kosta. Nu är summan uppe på 108 miljoner skattekronor. Att Alliansen strök i de kommunala tjänstemännens varningar om ökad skolsegregation och riskerna för skolnedläggningar har också debatterats flitigt.

Foto: LOTTA ILONA HÄYRYNEN / AFTONBLADET
Bara fyra meter skiljer den nedläggningshotade Körfältsskolan från det som snart kommer vara Internationella engelska skolans lokaler.

Ringarna efter Engelska skolan sprider sig till fler platser än Körfältsskolan.
Engelska skolan har en hög andel elever från högutbildade hem. Det är också till sådana familjer man marknadsför sig. Studievana hem innebär att mindre av skolans resurser behöver läggas på att eleverna får höga resultat. Det är delvis så man kan gå med vinst. För Engelska skolan handlar det om flera miljoner.
Annat är det på skolor där elever har det tuffare.

Skolor där många elever behöver stöd med exempelvis extra läxläsning riskerar att hamna i en ond spiral.

På högstadieskolan Parkskolan, som bara kommer ligga ett stenkast bort, är man orolig. Om Engelska skolan kommer öka skolsegregationen i Östersund riskerar man att vara illa ute. Lockar de till sig Parkskolans mest studievana elever kommer skolans rykte bli sämre. Skolans resurser kommer då behöva räcka ännu längre och lärarna kommer behöva jobba ännu hårdare för att hålla uppe skolresultaten. Och de där resurserna är alltså redan små – och snart mindre när skolpeng flyttar från kommun till Engelska skolan. Ju fler elever man tappar desto tuffare blir det för dem som blir kvar. Skolor där många elever behöver stöd med exempelvis extra läxläsning riskerar att hamna i en ond spiral.

När besluten om Engelska skolans etablering fattades kände de lokala fackförbunden att man gått bakom deras rygg. Joel Nordkvist (M), som efterträdde Niklas Daoson på ordförandeposten i Barn- och utbildningsnämnden, förklarade turerna till Tidningen Skolvärlden i maj 2019:

”Det är sekretessförbindelser eftersom det påverkar aktiekurser så det gick inte att föra några bredare resonemang.”. Det är Engelska Skolans aktiekurser som avses. Han utvecklar för Aftonbladet ledare över telefon:
– Jag har ju respekt för att de kanske tycker att besluten har gått fort. Och jag har respekt för att vissa kanske inte tycker att det här är bra. Men det är ju såhär alla kommuner får behålla sig när man gör en sådan här sak, säger Nordkvist.

Även om det fanns planer på att Körfältsskolans elever skulle gå i den nya kommunala Palmcrantzskolan menar Joel Nordkvist att eleverna nu flyttas som en konsekvens av en ny stadieindelning. Östersunds grundskolor ska bli F-6-skolor, från dagens F-5. Att Engelska skolan nu får de tilltänkta lokalerna är en separat fråga enligt Nordkvist.
– Det hade blivit dumt om vi hade öppnat en F-9-skola och så hade de öppnat en och konkurrerat med varandra. Vi tyckte detta var en bättre lösning för effektivt använda skattemedel.

Foto: LOTTA ILONA HÄYRYNEN / AFTONBLADET
Varningsskylt på byggnadsstängslen vid Palmcrantzsskolan.

Området kring Palmcrantzsskolan börjar bli lugnt efter att Körfältsskolans barn har gått hem och minusgraderna börjat bita sig in under klädlagren.
Efter det där famösa föräldramötet då Körfältsskolans öde meddelades hade Emelie Björklund, Caroline Davidsson och resten av föräldrarna kort om tid att mobilisera. En och en halv vecka senare skulle det slutgiltiga beslutet fattas i kommunfullmäktige. På sex dagar lyckades man samla in 1800 namnunderskrifter för att kunna lyfta medborgarförslag mot det borgerliga styret. Till och med barnen hjälpte till.

– Vi jobbade verkligen dygnet runt.

De ville bland annat att Körfältsskolan skulle samarbeta med andra skolor i närområdet så att eleverna sakta kunde flytta ut klassvis. Man ville också att eleverna på särskolorna skulle bli kvar där de är tills deras nya skolbyggnad skulle stå klar. Men medborgarförslaget togs aldrig upp i fullmäktige. Tiden var för kort.

– Vi frågade om man inte kunde skjuta fram det här beslutet så att vårt medborgarförslag kunde hinna fram. Men det skulle kosta för mycket, för då var de tvungna att lägga om pusslet. Men samtidigt kostade det ju fem miljoner kronor att ta fram ritningarna på nya Palmcrantz. Så fem miljoner rev de bara bort för att Engelska skolan skulle komma in.

Än är sista ordet ändå inte sagt. Emelie Björklund har överklagat turerna som blir kring särskoleeleverna till Förvaltningsrätten. Frågan är om det alls är lagligt att separera eleverna på särskolan, ens tillfälligt, från resten av grundskoleverksamheten. Dom har ännu inte fallit.

En traktor kör fram och tillbaka framför Palmcrantzskolan. Byggnadsstängslen har redan satts upp. På en av dem står en varningsskylt: ”Föräldrar som låter barnen leka på denna arbetsplats är ansvariga för såväl inträffade olycksfall som vållad skadegörelse – Arbetsledningen”. Ironiskt, kan man tycka, när områdets barn, föräldrar och lärare redan känner sig överkörda.

Av: Lotta Ilona Häyrynen

Publicerad:

LÄS VIDARE

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.