Ubåtar eller flygplan, Borg?

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

26 juli 2007. Regeringen är osams om försvarspolitiken. Finansminister Anders Borg (m) vill spara fyra miljarder genom att banta Försvarsmaktens materielbudget. ”Omöjligt” rasar en om förslaget uppenbart oinformerad försvarsminister, partibrodern Mikael Odenberg.

Han får medhåll av ÖB Håkan Syrén. ”Besparingen skulle få förödande konsekvenser genom att bottenplattan för hela förmågor raseras”, skriver ÖB i sitt nyhetsbrev. Övriga regeringspartier är också sura över finansministerns utspel och oppositionen kritisk. Statsministern och partiledarna tiger.

Vad menar då Borg?

Vad finansministern sa var att anslagsramen ska ha minskats med fyra miljarder 2010. Det betyder att försvarsanslagen måste dras ner år för år och att det alltså handlar om en besparing på besparingen med totalt kanske tio miljarder kronor. Oerhört mycket pengar också i försvarssammanhang. Det ÖB antyder är att hela områden inom försvaret i så fall måste skäras bort.

Är det uppgraderingen av ett 30-tal Jas 39 Gripenplan som ska ställas in?

Svårt, beslutet är redan taget av riksdagen och hur skulle det gå för Saab att exportera planet om Sverige hoppar av uppgraderingen?

Är det u-båtsförsvaret som ska bantas?

Lika svårt

Regeringen har deklarerat att de nationella territoriella bevakningsuppgifterna i Östersjön ska förstärkas.

I regeringsdeklarationen står också att Sverige ska öka sin internationella förmåga att delta i fredsinsatser. Att spara på utrustning till de svenska soldater som riskerar sina liv i främmande land för fredens skull är inte ens en tänkbar tanke. Dessutom släpar både materiel och bemanning efter till den internationella snabbinsatsstyrka som ska stå klar 1 januari 2008.

Så vad återstår? Att lägga ner artilleri, luftvärn, skrota Bamse, all radarspaning, eller vad?

Hur ser Borgs analys ut, hur går det ihop med förvarets av riksdagen beslutade uppgifter?

Kritiken är berättigad. Försvarsberedningen ska presentera en säkerhetspolitisk analys kopplad till behov för det nationella försvaret först i höst, sannolikt i november efter höstbudgeten. Försvarsmakten ska likaså redovisa sin plan i höst. Allt talar för att åtminstone statsminister Fredrik Reinfeldt var införstådd med Borgs plan. I krig är alla medel tillåtna och i ett krig mellan försvars- och finansministern vinner i 99 fall av 100 finansministern.

I sak har Borg ändå rätt. Försvarets materielbeställningar har ofta dikterats av rent försvarsindustriella skäl, beställningarna har löpt amok och bundit upp nästan hälften av försvarsbudgeten. Sverige bör fokusera på det vi är bra på, insatser på marken och från armén. De delar av försvaret som vi inte har användning av i internationella insatser bör på sikt avvecklas. Vår militära nationella försvarsförmåga utvecklas också bättre i den internationella insatsstyrkan än i övningar i Östersjön eller Skövde. LA