Nu tar S pengar av fattiga pensionärer

Dyrare hemtjänst är ett fördelningspolitiskt haveri

Välfärd när vi behöver den Gudrun Kullgren Nilsson, 88, fick ta strid mot hela den kommunala byråkratin för att få en kopp te. En välfärd för alla som vi betalar tillsammans är en fråga om politisk vilja.

Synskadade Gudrun Kullgren Nilsson, 88, bad hemtjänsten koka vatten till te.

"Det står inte i pärmen så det får vi inte göra" blev svaret.

Hon nöjde sig inte utan kontaktade sin biståndshandläggare. Efter en månads utredande på kommunen där även cheferna kopplades in fick Gudrun Kullgren Nilsson slutligen ett byråkratiskt formulerat brev med beskedet att hon härmed fick varmt tevatten.

– Byråkratin är så fånig så jag inte kan annat än skratta, sa Gudrun Kullgren Nilsson till Aftonbladet.

Dyrare

Hemtjänsten är en del av den allmänna välfärden. Tanken är att äldre ska kunna bo hemma längre och så långt som möjligt kunna styra sitt eget liv.

I år får kommunerna får ta ut en avgift på mellan 1780 till 1854 kronor i månaden beroende på boende. Men i en ny promemoria från Socialdepartementet öppnar man för att höja taket med 220 kronor per månad.

Regeringen räknar med att kommunerna kommer att få in 148 miljoner kronor på avgiftshöjningen.

Sänkt skatt på 50 kronor

Ökade avgifter med 220 kronor kanske inte låter så mycket men som en jämförelse slog regeringen på stora trumman för att pensionärerna får 50 kronor i sänkt skatt.

I promemorian konstateras dessutom att höjningen av det kommunala bostadstillägget som Magdalena Andersson förslagit helt kan komma att ätas upp av högre avgifter.

Socialdepartementet skriver dessutom: "Ökningen av hemtjänstavgifterna till följd av förslagen kan vara större än ökningen av den disponibla inkomsten."

Trots Socialdemokraternas löften i valet kommer alltså många pensionärer nu att få mindre pengar över efter att högre inkomst och högre avgifter kvittats mot varandra.

Fördelningspolitiskt tveksamt

Högre avgifter i hemtjänsten minskar marginalerna för en grupp som redan har väldigt små resurser. Dessutom var just pensionärernas villkor en viktig fråga i valrörelsens slutskede och många kan nu med fog fråga sig hur ärliga politikerna egentligen var.

Den fördelningspolitiska effekten av förslaget är att ojämlikheten i plånboken ökar mellan pensionärer och löntagare.

Det kan väl ändå inte vara den rödgröna regeringens avsikt?

Ideologiskt vägval

Det som egentligen skulle behövas är en diskussion om hur hemtjänsten ska bli bättre i framtiden. Hur byråkratin kan minska och äldres frihet öka. Många orkar inte som Gudrun Kullgren Nilsson ta strid mot hela den kommunala byråkratin för att få en kopp te.

Välfärden måste finnas när vi behöver den.

I sitt "Framtidskontrakt" inför valet i höstas skrev Socialdemokraterna "Kvaliteten i välfärden ska höjas och kommunerna tillföras de resurser som krävs för detta."

Det finns en viktigt ideologiskt vägval här, ska välfärden finansieras över skattsedeln eller med avgifter från de som använder den?

148 miljoner

Om nu kommunerna behöver 148 miljoner för att upprätthålla en rimlig nivå på hemtjänsten finnas det andra möjligheter att finansiera detta än att vältra över kostnaden på pensionärerna.

Det är bara en fråga om politisk vilja.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.