Krigets första offer är kvinnan

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-11-19

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Elisabeth Rehn, Finlands tidigare försvarsminister, hävdar att kvinnor blivit det primära målet för terrorn som militärt medel. Våldet mot kvinnor har fått epidemiska proportioner.

Tillsammans med Ella Johnson Sirleaf från Liberia presenterade Rehn nyligen en rapport om hur kvinnor drabbas i konflikter. Rapporten är ett initiativ av unifem, FN:s utvecklingsfond för kvinnor. Den grundar sig på uppgifter från och intervjuer med kvinnor i konfliktområden runtom i världen.

I krig och konflikter drabbas civilbefolkningen hårdare än soldaterna. Mer än 70 procent av de dödade i de senaste årens konflikter har varit civila. Kvinnor är mer utsatta än män. Vid sidan av risken att dödas utsätts kvinnor dessutom för våldtäkter, sexslaveri och systematiska övergrepp.

I går besökte Rehn Stockholm och den pågående konferensen om mänskliga rättigheter för att tala om rapportens slutsatser.

Det är en fasansfull bild hon målar upp. Under folkmordet i Rwanda våldtogs enligt försiktiga beräkningar 250 000 kvinnor, den verkliga siffran kan mycket väl vara dubbelt så hög.

Handeln med kvinnor och barn har, ofta i spåren av konflikter, exploderat. Bara i Makedonien befriades förra året 346 kvinnor från människohandlarna. Trafficking, som termen lyder, omfattar i dag omkring 2 miljoner kvinnor årligen.

Fakta är kända sedan tidigare, men det konkreta lidandet som drabbar var och en av de utsatta kommer ändå oftast i rapporteringens skugga. Förnedringen och utstöttheten upphör inte med vapenvilan. Inte heller våldet. Rehn och Johnson Sirleaf visar att våldet mot kvinnor och barn ofta blir kvar i ett samhälle som gått igenom en konflikt.

Därför avslöjar också de övergrepp som rapporten dokumenterar något mer än krigets grymhet. De är exempel på hur en patriarkal ordning får fritt spelrum. Undertryckandet av kvinnan är en fråga om makt. För det traditionella manssamhället är kvinnan en ägodel. Genom att skända henne skändas också hela hennes kultur.

Våldtäkten blir först och främst ett uttryck för hämnd och förnedring, inte för sexualitet. Det gäller å andra sidan inte enbart i krig.

Just därför finns också ett nära samband mellan konflikter och den växande könshandeln. Krigets kaos utgör, tillsammans med fattigdom och globalisering, de förutsättningar som skapat en modern massmarknad för slaveri. I rapporten beskrivs hur människohandeln sker i Sydostasien, i Latinamerika och i sydöstra Europa.

Kanske har krig alltid drabbat kvinnor särskilt hårt. Antony Beevors skildring av slutstriden om Berlin, som nyligen utkom på svenska, är i långa stycken en skildring av hur Röda armén använde sexuella övergrepp som en del av krigföringen.

Ändå är det något viktigt som skett de senaste åren. FN har antagit en resolution om skydd för kvinnor. Våldtäkt betraktas som en krigsförbrytelse. Insatserna för att hjälpa kvinnor som utsatts för övergrepp är fortfarande helt otillräckliga, men det börjar ändå växa en medvetenhet om att de är offer. Det kan vara en början.

Ingvar Persson

Följ ämnen i artikeln