Inflationen har raderat ut tio års lönehöjningar
Trots nytt löneavtal får du allt mindre i affären
I fredags kunde fack och arbetsgivare inom industrin berätta att man kommit överens. I mycket kort sammanfattning, de närmsta två åren ska lönerna höjas med sammanlagt 7,4 procent.
Redan under helgen har andra branscher, till exempel handeln, kommit överens om samma nivå. Ingen påskstrejk i år med andra ord.
Kommentarerna har hållit sig till manus. Både fack och arbetsgivare sa det de måste säga till sina medlemmar.
”Kostnadsökningarna blir smärtsamma att bära”, sa Svensk Handels chef Sofia Larsen.
”På den höga sidan”, suckade Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin.
Facket lät gladare
Facket lät lite gladare. ”Ett starkt resultat” sa IF Metalls Marie Nilsson. Handels Linda Palmetzhofer tog i lite till. ”De högsta löneökningarna någonsin”, sa hon.
Ingenting av det där är förstås hela sanningen. Avtalet är inte smärtsamt för arbetsgivarna, och det är inte särskilt guldkantat för de anställda.
Naturligtvis är det tuffa tider för många företag. Men när småhustillverkare varslar sin personal eller specialbutiker tvingas i konkurs beror det inte på att deras anställda har för mycket betalt. Ska vi hitta en förklaring är det snarare att deras kunder, i många fall de anställda vars löner nu förhandlas, har för lite pengar.
Skapar inte inflation
Lönerna i Sverige har inte skapat någon inflation alls. Och till och med Teknikföretagen medgav i fredags att det nya avtalet ger lägre löneökningar än i många andra europeiska länder.
När facket talar om höga nivåer är det förstås sant om vi bara talar om siffrorna. Över fyra procent på ett år var det länge sedan någon pratade om. Men det var också länge sedan vi hade en inflation på runt tio procent och matpriser som stiger med 22 procent på ett år.
Vad vi faktiskt kan köpa för vår lön är det som betyder något. Inflationen har nu raderat ut minst tio år av reallöneökningar. Och trots det nya avtalet sjunker köpkraften också i år.
Hoppas på vändning
Facken hoppas att inflationen ska börja sjunka så att det verkliga värdet på lönerna kan stiga redan nästa år. Ganska många skulle kalla det optimistiskt.
Ändå kan uppgörelserna vara bra för svenska löntagare, svenska företag och Sverige. Putins krig i Ukraina och flaskhalsar i den internationella handeln gör att priserna på macken och i affären rusar. Det har gjort oss alla fattigare, men höga lönelyft kan knappast kompensera för putinpriser.
Att få ekonomin i balans kommer att ta tid, och kräva uppoffringar men också solidaritet. Svenska löntagare har visat att de tänker ta sin del. Nu är det upp till bonusdirektörer, riksbankschefer och ministrar att de förstått situationens allvar.