Spökar ända in under revbenen
Uppdaterad 2016-10-20 | Publicerad 2016-10-19
Pia Bergström om en spökhistoria i bländande sol
BOKRECENSION. Innan jag själv fick barn visste jag med förnuftet att barn är små och sköra och kan skadas av mycket här i världen. Men när jag fick egna kände jag den där lättväckta oron och beredskapen på ”det värsta” i magen, ibland i sömnen. När de började krypa och gå var min vaksamhet likt ett gummiband som spändes när de försvann för långt eller bara bakom hörnet. Jag antar att det är det som kallas beskyddarinstinkt.
Den argentinska författaren Samanta Schweblin utnyttjar den beredskapen hos läsaren, leker med den. Hennes obehagliga men spännande skräck-kortroman Räddningsavstånd, snyggt översatt av Lina Wolff, utspelas i en by ute på landet.
Till denna by som är så allmänt beskriven att den skulle kunna ligga nästan var som helst i världen, anländer en intet ont anande ung mamma och hennes lilla spralliga dotter. De har hyrt ett hus för en hälsosam lantlig sommarvistelse.
Den kusliga historien rullas upp bakifrån, bit för bit och hela insikten om vad som egentligen händer kommer försent både för läsaren och mamman. Rent berättartekniskt är det mycket skickligt gjort men ingredienserna är rätt banaIa: här finns sjuka, abnorma barn och djur, en fabrik där dunkar hanteras, en giftig bäck och en sjukmottagning med vanmäktig personal som bara kan erbjuda värktabletter. Och här finns en klassisk byhäxa, den här räddar liv genom att skilja kropp och själ på ett sätt som det inte finns ord för.
Varför vill man skrämmas så? Och varför njuter folk av att låta sig skrämmas? Jag vet inte, kanske för att öva sig i att stå ut med tillvarons faror. Genren är ju urgammal. Och visst har också den här historien mytiska drag.
Det är som det funnes två verkligheter i byn, männens värld, där allt fortsätter som det alltid gjort, med fabriken, hästavel, byggnationer, bilar som kör hit och dit – och kvinnornas, deras uthärdande tysta förtvivlan över barnen som blivit främlingar, över att inte kunna skydda och rädda dem, bara vårda och begrava.
En spökhistoria i bländande sol. Manipulativ, men den når innanför revbenen.
