Kungen som slug och girig maffialedare
Ny bok: Hovet använder svenska staten som privat kassakista
Publicerad 2020-12-06
”Kleptokrati” kallas en styrelseform i vilken en stat behärskas av personer som i första hand är ute efter att berika sig själva och sina familjer. Bland framgångsrika kleptokrater från sent 1900-tal brukar nämnas Mobutu Sese Seko från Zaire, Mohamed Suharto från Indonesien och Ferdinand Marcos från Filippinerna.
Till denna lista på ökända internationella förbrytare vill Thomas Lyrevik nu foga konung Carl XVI Gustaf av Sverige.
Lyrevik – tidigare ämbetsman på hög nivå – gav för två år sedan ut en anklagelseskrift på 671 sidor, Den kungliga kleptokratin. Den har han nu bantat ner till hundra sidor. Det är en nätt liten bok, men jag vill ändå rekommendera den längre versionen. Intressanta historiska resonemang och konkreta exempel har fått utgå, samtidigt som den polemiska tonen framstår som gällare.
Många svenskar har gärna velat se vår nuvarande konung som en välment och lite tafatt person som ödet har placerat på fel plats i tillvaron. Men enligt Lyrevik är Carl Gustaf Bernadotte snarare att likna vid en slug och girig maffialedare som försöker lägga vantarna på så mycket kontanter, juveler och antikviteter som möjligt åt sig själv och sina närmaste, för att snabbt kunna fly med skatterna innan pöbeln stormar Bastiljen: ”Ingen Bernadottesk monark har lyckats höja hovets anslag så mycket som Carl XVI Gustaf gjort” skriver Lyrevik.
Att familjen Bernadotte är glad i pengar är inte obekant. Med föga majestätisk snikenhet låter hovet kronprinsessans bröllopsresa betalas av en miljardärskompis. Kungen själv gör reklam för motorbåtar om han får en rejäl rabatt. Enligt Lyrevik är majestätets syndaregister svartare än så: ”Bedrägeri, trolöshet mot huvudman, otillbörlig vinning, förskingring, vänskapskorruption, nepotism”.
Men vad Lyrevik tycker spelar ingen roll i praktiken. Enligt 1974 års regeringsform kan statsöverhuvudet inte åtalas. Carl XVI Gustaf förblir Mannen utanför lagen.
Kungahusets räkenskaper är inte offentliga. Hovet kontrollerar slott, villor, våningar, konstskatter, möbler och smycken för miljardbelopp. Tillhör värdeföremålen kungen personligen eller den svenska staten? Av Lyreviks sammanställning att döma räknas de som kungens privategendom, så länge det inte handlar om att betala reparationer och underhåll. Då hamnar räkningen hos skattebetalarna.
Att den välbärgade familjen Bernadotte, liksom andra välbärgade familjer, försöker stoppa på sig allt som inte är fastspikat är i och för sig inte anmärkningsvärt. Varför slickar hunden sina könsdelar? För att den kan.
Det anmärkningsvärda är att våra valda ombud, år ut och år in, låter detta ske utan att be att få titta i kassaböckerna.
”Nu kan monarkin avskaffas med ett penndrag”, sa Olof Palme när han ville sälja in 1974 års grundlagar till tveksamma partikamrater. Förmodligen föreställde sig den tidens socialdemokrater att monarkin skulle vissna bort och försvinna av sig själv när människorna blev mer upplysta. Det var ju det de trodde skulle hända med kapitalismen.
