Vi kan inte längre skydda någon
Martin Aagård: Men media borde ändå bli mer restriktiva med namnpubliceringar
Det var något av en överraskning att Sveriges Radios Ekoredaktion i fredags namngav den så kallade ”Kulturprofilen” när de flesta andra medier varit oerhört restriktiva med att ens nämna detaljer kring fallet.
Ekots ansvarige utgivare förklarade sig bland annat med kulturprofilens ”framträdande ställning”, vilket kan diskuteras. Men han angav dessutom ett helt nytt argument. Publicitetsskadan bedömdes som låg eftersom tiotusentals redan visste vem han var.
Det är helt sant att media inte längre kan skydda någon enda människa från publicitetsskada genom att inte namnpublicera. Namnen kommer alltid ut. Och varje gång följer små vardagstragedier för deras anhöriga, inte minst deras barn.
Kriminaljournalistiken har länge brottats med problemet. De anonyma diskussionsforumen har fått sin stora trafik genom att avslöja namn på brottslingar som figurerar i nyheterna. Sverigedemokraterna var först med att politisera intresset genom att skapa sajten Avpixlat – där namngivningsceremonierna bakades in i en främlingsfientlig agenda.
Varför envisas då massmedia med detta föråldrade sätt om det ändå är meningslöst? När ändå tiotusentals redan vet?
Därför att det är viktigare än någonsin att visa att vi arbetar inom ett etiskt regelverk som skiljer oss från resten av internet. Att vi faktiskt har en pressetik. Att vi gör en stor mängd bedömningar innan vi klickar på publiceringsknappen.
Det håller politiker som vill lagstifta om strängare publiceringslagar borta. Det visar att vi är trovärdiga.
Egentligen borde vi generellt bli ännu mer restriktiva.
