Navalnyj stödjer rysk rasism
Inga-Lina Lindqvist: Men oppositionsledaren framstår som en stråle ljus i västerländska medier
Den ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyj framställs i västerländska media som en stråle av ljus i ett rike av mörker – han är det enda påtagliga alternativet till den hyggligt populäre presidenten Vladimir Putin.
Navalnyj har profilerat sig som en skarp kritiker av det regerande partiet Enade Ryssland som han genomgående kallar för ”tjuvarnas och banditernas parti”. Att bekämpa korruption är Navalnyjs främsta varumärke.
Efter rasistkravallerna i Moskva-förorten Biruljovo har Navalnyj formulerat sitt stöd för de rasister och fotbollshuliganer som anstiftat en pogrom mot grönsaksgrossisten i förorten. Han riktar kritik mot Putin för att presidenten sagt nej till att införa visumtvång för medborgare i forna Sovjetrepubliker.
Navalnyj tror inte alls på att Putin vill bevara grannsämjan. Han tror istället att gästarbetarna från Centralasien och Kaukasus är en pålitlig inkomstkälla för korrumperade poliser och tjänstemän.
Under Sovjettiden pyrde rasistiska stämningar under ytan, men hölls i schack av kommunistpartiets officiella linje. Visserligen genomfördes russifieringen i delrepublikerna, men på ytan var det viktigt att upprätthålla internationalismen som ideal.
Denna dubbelmoral och falska ideologi tar ut sitt pris idag, långt efter Sovjetunionens upplösning. Rasism och pogromer kan plötsligt ses som legitima protester mot en korrupt regim. Medan de svaga grupperna pucklar på varandra kan överheten fortsätta med sitt.
