Forskningstidskrifter offras av rättviseskäl
Tidningar om humaniora och samhällsvetenskap förlorar stöd
I dagens forskningspolitik gäller likriktning. Humaniora och samhällsvetenskap ska formas enligt de mallar som gäller för naturvetenskap och medicin. Ett mekanistiskt räknande av citeringar får styra anslagstilldelningen. Originella ansatser riskerar att sorteras bort i ett granskningssystem av det slag som redan Galilei hade problem med. Trenden är internationell men i flera länder börjar nu oppositionen att röra på sig. I Oxford och Cambridge växer skepticismen mot forskningspolitiska modeord som ”output” och ”impact”.
Men i Sverige travas det på. Vetenskapsrådet (VR) har beslutat att det stöd som i dag går till en rad tidskrifter på det humanistiska och samhällsvetenskapliga området ska dras in. Det är ett marginellt belopp i rådets budget men fördelningen uppges ta för mycket tid. Och så finns ju inte motsvarande stöd på andra vetenskapsområden.
Det sistnämnda är kanske det avgörande argumentet för VR:s styrelse. Hur ska det gå med likriktningen om humanister och samhällsvetare tillåts sticka ut?
