Tintin från helvetet
Det är svårt att tänka sig en mer osympatisk seriehjälte än Arthur Benton, brittisk medborgare, antisemit och högerextremist. Han är en Tintin från helvetet.
Men det är spännande att följa honom i thrillern Operation Marmara (Albumförlaget), där han via kontakter inom den preussiska adeln får påhugg som naziagent. Historien börjar i ett kaotiskt Istanbul 1929 och avslutas i Nürnberg 1945, där Benton förhörs av sin dödsfiende från franska säkerhetstjänsten, överste De la Taille.
I Frankrike har ytterligare två böcker i Benton-serien kommit ut, och även dessa är att vänta i översättning framöver. Dialogen är en aning stolpig och tyngs av sådant som kunde ha förmedlats smidigare. ”Oroa er inte, kalifatets partisaner terroriserar landet sedan den ogudaktige Atatürk avskaffade kalifatet 1924”, utbrister man, som i Fantomen under glansdagarna på 1970-talet. Men det är lätt att ryckas med av Stéphane Pergers akvarellväv av fezer, brunskjortor, fala blondiner, tidningshuvuden och zeppelinare med mera, utan tydliga tuschlinjer men med en omsorg om detaljerna som inte står Tintins skapare Hergé efter.
Hergé figurerar numera själv som nazistiskt anfäktad seriehjälte, für übrigt, i den tecknade (och utmärkta) biografin Hergés äventyr (Komika). Under kriget fortsatte tecknaren med sin serie i belgiska Le Soir, trots att tidningen tagits över av tyskarna. Det mardrömslika albumet Den mystiska stjärnan innehåller anmärkningsvärda inslag, som att skurken (i originalet från 1942) är en judisk bankir i lag med amerikanarna, Blumenstein, eller att Tintin ger sig ut på expedition med forskare från enbart neutrala länder eller från länder som ingick i axelmakterna.
Att Hergé – inte minst vid en jämförelse med Arthur Benton – i biografin framstår som oändligt naiv, är en klen tröst för ett gammalt fan som jag.
